2000-talets tänkande - produktion och samhälle.

Kontextteori. 

Hur allting hänger samman med kommunikation, information och relationer.

Från 1930-talet och framåt så har vetenskapemän och filosofer arbetat mot en allt mera enhällig uppfattning om universum och människans plats. Förhoppningen om att finna enkla principer för alla tings varande har avlösts av insikten om komplexiteten i de vardagliga livsformerna.

Numera så kan vetenskapen erbjuda 'logiska' modeller för alltings sammanhang.

Det avgörande, som påskyndat det nya synsättet, är insikten om hur liv kodas och tillväxt sker i biologiska system..

Den oändliga komplexitet som en organisk cell representerar har fött insikten om att  kommunikationsförmågan eller informationsutbytet med omgivningen är det som arketypiskt kännetecknar liv.

INFORMATION är basen för utveckling av levande eller sociala system.

Organism är en logisk typ eller klass som i det funktionella måste kopplas till verklighetens sammanhang i tid och rum för att strukturerad kunskap skall formas och rätta omdömen göras.

Förmåga att hålla information ( minne)  gör livet alltmera komplext. Förmåga att kommunicera med den fysiska omgivningen och annat levande är avgörande för tillväxt i det biologiska perspektivet.

Tillväxt och biologisk anpassning i livet manifesteras med kommunikationssystemet RNA-DNA.

Definitionen, den tekniska, av begreppet INFORMATION= Kodad variation ( Claude Shannon) samt de nya insikterna i kommunikationens universella natur öppnade nya vägar för filosofiska och vetenskapliga ( logiska) angreppssätt på verkligheten's förunderligheter.

Information - ett logiskt grundelement för levande och sociala system.

Under 1960-talet så började vetenskapsmän enas om att information är det som gör liv möjligt.

Visserligen är levande öppna system beroende av materia-energi, men de enklaste levande processerna styrs av information lagrad på molekylnivå.

Den lagrade informationen talar om för delar av  det levande öppna systemet:

Medan energi och materia finns i en konstant mängd som bara kan omfördelas i universum så ökar den tillgängliga informationen explosionsartat, -mest tack vare nya informationstekniker.

Denna presentation, av kontextteorin, bygger på rapporter från en konferens i Cérisy-la-salle sommaren 1984 som samlades kring Gregory Batesson´s idéer. Konferensen och det som avhandlades fick stort inflytande i forskarvärlden.

Liksom Eddington-konferensen 1977 kring relativitetsteorin samlade forskare, fick dem att känna och reagera tillsammans så fann sociologer, psykologer, mikrobiologer, socialantropologer och utvecklingsbiologer gemensamma projekt  på grundval av det som rapporterades 1984 i Cérisy-la-salle,

Gregory Bateson, sociolog och antropolog, hade idéer som låg till grund för Palo-Alto skolan.

Genom studier så utvecklades, i Palo Alto, cybernetiska teorier och angreppssätt som ligger till grund för  idén om persondatorer och grafiska gränssnitt mot användare.

Människan  som öppet system och naturvarelse.

Ekologiska kretslopp fungerar genom att det som det ena öppna systemet skapar är till nytta för ett annat öppet system.

Information är grundvalen för (negativ entropi)  ordning eller organisation av öppna system vilka exporterar den entropiska oordning som systemet orsakar till sin omgivning.

GRUNDTES  Oundviklighetslagen:  Öppna system som förstör sin omgivning förstör sig själva.

Vi måste uppfatta komplexiteter och beroenden vår omgivning och anpassa oss , för att  undvika felsteg och misstag som leder mot katastrof eller förintelse.

Det gäller inte bara i det fysiskt påtagliga , mänskligheten´s förhållningssätt till övrig natur, utan även mellan de sociala jagen och grupperingar i det mänskliga samhället.

SYNPUNKT: Ståndaktighet i idéer bör bytas mot empatisk flexibilitet.

Det gäller för biologiska organismer generellt och för människor i det levande funktionella livet både biologiskt och mentalt. Människor är beroende av varandra och en gående kommunikation med andra människor eller (historiska)  idéer, samt fakta om sakers tillstånd. (Gregory Bateson).

Det kontextuella synsättet.

Bertrand Russel introducerade tänkande som särskiljer den logiska nivån och verklighetens nivå. En klass eller helhet skiljer sig från sina element eller medlemmar genom att följa andra logiska regler än de underordnade systemen. Efter Principia Mathematica så hände  inget genomgripande förrän Kurt Gödel presentarade sina ofullständighetsteorem gällande vissa typer av logiska system. Det första teoremet säger att det inom ett sådant system alltid finns oavgörbara satser, dvs satser som varken är möjliga att bevisa eller motbevisa inom systemet självt. Det andra säger att systemets motsägelsefrihet inte kan bevisas inom systemet.

Sammantaget innebär Gödel´s teorem att vi måste använda hirearkier i våra logiska beskrivningar av verkligheten. Den mest komplexa logiska nivån innehåller fortfarande ofullständigheter som vi kan komma att upptäcka med tiden. Komplexiteter kan beskrivas som aggregat av objekt på olika nivåer med inbördes relationer.

Relationer tjänar till att beskriva förändringar över tiden. Våra sinnen är skapade att uppfatta variationer, inte objekt. Informationsteori, den tekniska beskriver de fysikaliska och entropiska egenskapena av INFORMATION.

Då den genetiska koden knäcktes på 1950-talet så fanns inget sätt att beskriva "logiken". Hur kan levande organismer skapas ur kemiska komponenter??

Kontextteorin handlar om levande systems komplexa samspel och de förändringar som sker fortlöpande. Kommunikationsteori  eller teckenlära beskriver hur vi observerar respektive sänder budskap.

Alla beskrivbara levande helheter har en omgivning som levererar energi och information. Levande system är ALLTID öppna för energi och information.

.En helhet är inte summarna av de olika delarna utan resultatet av de olika underordnade delarnas komplexa samverkan i tiden .

För levande så tillkommer

Allt sedan Newton så har man i 300 år betraktat verkligheten ur ett materia-energi perspektiv som har upprätthållits med en matematik och logik som bara fungerar för slutna system.

Nu inser man enhälligt att alla naturens system är öppna.

En människa fungerar tack vare samverkande system med olika logiska uppbyggnader och otaliga kompexa nivåer om man enbart tar hänsyn till de biologiska funktionerna. Försöker man ordna de mentala eller psykiska nivåerna så finns det säkert miljoner nivåer av komplexitet.

Dessa mentala nivåer utgår från de biologiska, axoner och dendriter, involverar kemiska komplexiteter som hormoner och peptider.

Kontextteorin ordnar verkligheten i komplexitetsmönster samt beroendehirearkier.

För att förmå göra detta så måste man använda :

perspektiv. Verklighetsbaserad logik som bygger på kända sammanhang och relationer.

Kontextteorin sammanlänkar olika vetenskaper med koder i form av logiska strukturer av :

komplexitet  och beroende.

De nya synsätten innefattar de gamla synsätten.

Newton och det materiella finns med i det nya tänkandet. Genomförandet av en färd till Mars med dagens tänkande planeras och utvärderas som idé på ett annat sätt än den första månfärden.

Det verkliga och uppenbara kan uppfattas med sinnena. Åtskilliga verkliga fenomen, kräver emellertid informationsbehandling för att de skall uppfattas över huvud taget.

Hur fenomen och skeenden skall tolkas och hanteras kräver sedan att man inplacerar ärenden inom den klass som omsluter logiken som gäller på just den logiska nivån.

Problemlösning inom den specifika komplexa nivån gör sedan att  relationer med andra logiska nivåer  uppenbaras.

Kontextteori förmår beskriva den yttre verkligheten såväl som våra tankesystem.

Det finns en 'gammal' akademisk modell för hur komplexiteter är logiskt och och kunskapsmässigt ordnade beträffande de fenomen som vi kan observera -eller tänka oss.

Den biologiska och sociala evolutionen:

Kontextteoretiker brukar använda en modell mera anpassad till det urbana samhället, även om alla tidigare kulturer och samhällen låter sig beskrivas med följande logiska modell:

Kontextteoretiska verklighetsnivåer.

Varje komplex av sammanhang på lägre nivåer är mera strukturellt komplexa än de fenomen som gör de specifika sammanhangen möjliga på högre nivå.

Restriktionerna mellan nivåerna kan beskrivas liksom de sammanhang som leder till jämvikter eller tillväxt METASATSERNA.

Allt vi kan tänka oss är beroende av en fysisk omgivning. Under den biologiska evolutionen  så skapas själva livet ur komplexa molekyler, vilka ur slump eller genom gudomligt ingripande transformerades till bakterier eller enkla organismer med reproduktionsförmåga.

Ordning uppstod ur KAOS.

För att ordning och tillväxt skall inträffa i ett system så krävs att den nivå där ordning förekommer är MERA KOMPLEX än den nivå där systemet har sina beroenden. 

För att säkra tillgången så måste vi förstå vattnets kretslopp i biosfären och anpassa våra sedvänjor så att :

Kontextteori är ett sätt att fånga HELHETEN i tillvaron. Är man bara intresserad av enskilda fenomen så  tjänar man ändå på att göra en korrekt kontextuell sammanställning.

Då olika fenomen skall systemeras så finns nästan alltid komponenter på samtliga ovan nämnda verklighetsnivåer. Om vi har svårt att inse detta,  beror på att (brister i) våra kulturella representationsmedel sätter skygglappar på oss. Vår hjärna uppfattar bara det som den är programmerad att uppfatta. De värderingar vi tillägnar oss under uppväxten bestämmer hur vi ser på olika fenomen. Systemerare bör ha ett flexibelt sinne, förstå att genomlysa sina egna fördomar och preferenser.  KONTEXTTEORI bygger på att alla ting är förenade på det ena eller andra sättet.

Jorden kan betraktas som en självkontrollerande levande organism, ett nätverk av levande intelligenser som lever i ett beroende av varandra.  De biologiska betraktelsesätten omhuldas av Gaia sällskapet.

.Kunskapsexplosionen kan exemplifieras med exempelvis projektet Principia Cybernetica, där olika vetenskaper samsas i ett nätverk av information och skapande.  Det man skapar är 2000-talets världsbild, i formen av ett nätverk av samlat kunnande. Ser man på mängden av vetenskapsmän genom alla tider så är mera än 99 % verksamma år 2000. Det har aldrig funnits så mycket vetande och aldrig så mycket kommunikationer.

Uteslutningsmetoden.

Människan har ingen särskild plats i den kontextteoretiska hirearkien.

Om människan  genom miljöföroreningar skulle undanröja  förutsättningarna för mänskligt liv på den organiska naturens nivå så skulle naturen starta om med de förutsättningar som kommer att råda utan människor på jorden. Människan är en levande varelse som visserligen har kraft att förändra det mesta, men måste anpassa sig till omgivningen i tiden, handla så att de livsbejakande existensmedlen bevaras. De tre undre nivåerna representerar människans möjligheter och livsvillkor i vardagen.

Indelningen i dimensioner, snarare än kategorier av information, görs med distinktioner av de logiska förhållanden som påverkar skeenden i verkligheten. Den tidigare synen med människan i centrum och ett enda angeppssätt på verkligheten med en enda fysisk nivå har övergivits. Människor finns som verksamma aktörer på alla nivåer i modellerna.

Modellerna är avsedda att användas av organisationer och individer som strävar att anpassa mål och aktiviteter till en långsiktigt hållbar helhetssyn med moralisk och vetenskaplig förankring. Finna angreppssätt som leder till överlevnad, klarhet och välmående.

Den vetenskapliga och kulturella sedvänjan att angripa problem eller skeenden på en enda logisk nivå som kan beskrivas i motsatser eller motverkande krafter har övergivits i den kontextuella tvärvetenskapliga logiken. Den logiska typifieringen baseras på beroende i ett tidlöst perspektiv.

För att logiskt korrekt kunna systemera verklighetens fenomen så används uteslutningsmetoden.

Genom att focusera vad som är beroende ( inre system) och vad som utgör omgivning eller helhet

( yttre system ) så kan indelning i kompexitetsmönster ske av förekommande fenomen och skeenden i verkligheten.

Det som vi traditionellt betraktar som oppositioner är ofta egentligen fenomen med ömsesidigt beroende (reflexiva) relationer. I de flesta betraktelser så kan man enkelt fråga:

Kan någon term i oppositionen existera utan den andra?

Det leder rätt i de långsiktiga styrande relationerna även om förhållanden i den observerbara verkligheten  inte är entydiga och föremål för olika värderingar i tiden och rummets pågående processer.

                     Kan någon term existera utan den andra???

De vänstra termerna representerar öppna system som till synes står i motsats till de högra termerna.

Angreppssättet  med oppositioner utgör ”symmetriseringar” till en enda logisk nivå av en verklig beroendehirearki. Det är ett vanligt ekonomiskt angreppssätt att söka symmetrier där motverkande krafter förekommer. 

Då man frågar sig om någon term kan existera utan den andra så finner man att systemen i det högra ledet utgör det yttre systemet för systemen i de vänstra leden. Arbete är faktiskt kapitalets källa och näring.

Vänstra ledet är beroende av det högra för sin existens.

Grundkursen i psykologi ger beskedet att utan känsla så observeras inte variationer eller ordningar som startar de utvärderande processerna i Intellektet.

En känslolös tillvaro gör att uppfattningsförmågan avtrubbas, vilket drabbar förnuftet. Känsla ÄR VERKLIGEN förnuftet´s omgivning och förutsättning.

De gamla grekerna insåg att kulturen, sedvänjorna,  passerade vad som tidigare varit naturligt och såg det som en utveckling av mänskligheten mot ett förutbestämt, men okänt, mål. De sista tjugo åren så har det trängt in i värdsmedvetandet att något mål för mänskligheten inte finns annat än de mål vi själva ställer upp och låter oss styras av.

Anthony Wilden sammanfattar Gregory Bateson´s  logiska definitioner:

Miljölagen:

1.    Öppna system bildar en logisk beroendehirearki.

2.    Omgivningen av ett öppet system eller öppna system är av högre logisk typ, verklighetsnivå, än  de system som är beroende av  den för sin tillvaro.

3.    Komplexiteten och de emergenta förmågorna hos ett öppet system måste vara högre än den omgivning som det öppna systemet är beroende av för att tillväxt skall vara möjlig.

Oundviklighetslagen:

System som förstör sin omgivning,  förstör sig själva.

Framväxten av det kontextuella synsättet.

Hur dessa ståndpunkter av moraliskt grundläggande värde har kommit fram vetenskapligt är av intresse  för förståelsen av kontextteorin. Förståelse kan sedan belysa och förklara dagens jakt på kunskap och utbyggnaden av fysiska och mentala närverk för kommunikation.

De politiska strävandet efter enkla regler i samhället, som alla kan förstå, har förankring i kontextteorin - insikten om det ömsesidiga beroendet, men samtidigt så är verkligheten inte så enkel som reduktionister åberopar.  Hoppet att finna enkla regelverk för mänsklighetens framtida kultur är inte ute. Komplexa sammanhang kan faktiskt balanseras av META-satser som gör operationer på sig själva, förändras över tiden.

Kontextteori förmår hantera mångfalder samt ömsesidigt beroende.

Samhällsfenomen och kulturella föreställningar har en mångfald av ”orsaker” som samverkar till att saker är just som de är.  Nya former av ömsesidiga beroenden skapas efterhand som tiden går.

Det kommer alltid att vara så, så länge det finns en mångfald av oliktänkande människor med varierande preferenser och behov. Om mångfalden reduceras och människor får samma preferenser,  så kommer samhället även att förlora grunden för balanserad  substansiell tillväxt.

Tillväxt kombinerad med överlevnad kräver mångfald. Det är vad kontextteorin lär oss att förstå på det filosofiska och grundläggande planet av kunskap.

I grunden så lär sig undomar att angripa problem och arbetsuppgifter med nya utgångspunkter sedan tio år tillbaka.

Om vi kallar den gamla paradigmen för "Industriellt synsätt" , så finns dessa koncept med i den nya kontextuella synen som delkomponenter av den kontextuella helhetsbeskrivningen.

Vårt framtida vardagliga betéende som människor faller ur vårt MEDVETANDE.  I den pågående globaliseringen så infogas värderingar där världens uppväxande generation är eniga , oavsett om kulturen är västerländsk , kinesisk eller annan.

Medvetande.

Den ovanstående sammanställningen kan sägas vara en konceptuell nedbrytning av förändringar i det globala bildade medvetandet som har skett under de senaste 30 åren.

En som tidigt insåg vad en breddad och fördjupad kommunikation innebär för samhället var Roger Sperry:

Roger Sperry: ”Mind, Brain and humanist Values” (1965).

”I min egen hypotetiska hjärnmodell representeras medvetandet som en högst reell orsaksfaktor och har en viktig plats i hjärnhändelsernas orsaksföljd och styrning, där det framträder som en aktiv operativ kraft......

Vad saken gäller är mycket enkelt uttryckt vem som basar över vem i hjärnans population av kausalkrafter, att reda ut hackordningaen mellan de interkraniella styrorganen.

Människans skalle rymmer en hel värld av orsakskrafter; vad mera är finns där krafter inom krafter inom krafter, som i ingen annan kubikdecimeter av universum vi känner till.....

För att göra en lång historia kort:

Om man klättrar vidare uppåt i hjärnans styrhirearki finner man allra högst upp de övergripande organisatoriska krafter och dynamiska egenskaper hos de stora celebrala exitationsmönstren som korrelerar med mentala tillstånd eller psykisk aktivitet.....

Nära toppen av detta styrsystem i hjärnan....  finner vi idéerna. Människan överträffar chimpansen däri att hon har idéer och ideal.

I den hjärnmodell som framlägges här har en idé eller ett ideal en precis lika reell kausal potential som en molekyl, en cell eller en nervimpuls. Idéer ger upphov till idéer och bidrar till att utveckla nya idéer. Idéer interagerar med varandra och med andra mentala krafter i samma hjärna eller angränsande hjärnor, och tack vare världsomspännande kommunikationer också med långt avlägsna, främmande hjärnor.  I samverkan med sin omgivning ger de upphov till ett explosivt evolutionärt framåtskridande som vida överträffar allt som tidigare utspelat sig på den evolutionära scenen, inklusive den levande cellen´s tillblivelse”.

Till denna sida´s topp..