Ekonomi i tiden för framtiden. (1994)

Adam Smith var moralfilosof. Med moralisk motivation skrev han ”Nationernas välstånd”.

I allt han skrev hade han som utgångspunkt att nationalstater skulle finnas och försvara territoriet, statens såväl som enskilda medborgares intressen.

Adam Smith  förespråkade en politik som gynnar fri handel av varor över gränser.

Ekonomi skall sköta sig självt utan statlig inblandning är Adam Smith´s grundregel.

I Adam Smith´s värld så arbetar företagen med koncessioner på råvaror, staten lämnar tillstånd för verksamheten. Det förutsättes även att företagen arbetar i nationalstatens intresse och kapi-tal som upparbetas med arbete - produktion därmed stannar inom landet och återinvesteras i befintlig verksamhet eller nya verksamheter.

David Ricardo  bildade skola kring teorin att:

”Prisutvecklingen på handelsvaror  följer antalet människor som är sysselsatta inom produktionen, - i de macroekonomiska sammanhanget.” 

en tesen förkastades tidigt i västerländsk ekonomi, (utom av Karl Marx ), och har först under 1990-talet börjat studeras. Morgan Bank i USA samt Jeremy Rifkin finns bland dem som utvecklat ekonomiska modeller för konsekvenserna av ett ensidigt produktivitetstänkande. Konsumtion och produktion måste balanseras.  Köpkraften, liksom moralen i samhället,  är primärt beroende av att människor har inkomster och framtidstro.

David Ricardo var vidare upphovsman till teorin om ”komparativa handelsförbindelser”.

Den är ett fundament i nationalekonomi som smittat av sig till företagsekonomi, men blivit grovt felvisande i dagens verklighet.

anken var ursprungligen  att stater skall producera det man är bra på. De varor som kan produceras billigare någon annanstans skall upphandlas därstädes och inte produceras i landet. David Ricardo visade att handel gynnar välfärden även om prisnackdelar finns.

Om alla specialicerar sig så produceras mest varor med samma arbete. ( Enligt Ricardo).

Även David Ricardo förutsätter att kapitalet som produktionen upparbetar stannar inom landet.

andelskapital från det ena landet skall balanseras med arbete-produktion i det andra landet var den ursprungliga tanken. Det upparbetade kapital som produktionen genererar, måste stanna inom det producerande landet för att ekvationerna skall balansera ut. I nutidens verklighet så är det inte längre så. Inget flyttas så snabbt och ofta som kapital.

”Frihandelsekonomerna har missat en viktig förutsättning för substansiell till-växt då man förespråkar en fri kapitalmarknad”. ( Herman Daly)

edan cirka 1980 så lever kapitalmarknaderna ett eget liv, kapital blixtrar runt utan anknytning till produktion av existensviktiga handelsvaror. Allt detta sker legalt som en konsekvens av att frihandel omfattar kapital.

De klassiska ekonomiska teserna.

Adam Smith och David Ricardo åberopas som grundare av den moderna ekonomin. De verkade i England vid en tid då industrialismen fått kraft ( hundra år före Sverige). Kolkraft och ånteknologi  gjorde att maskiner tog över det som muskelkraft tidigare hade producerat.

Adam Smith gjorde uppror mot merkantilismen. Handelsmän och intressenter höll priser uppe genom att kontrollera utbudet. ”Merkantilister kan inte träffas utan att konspirera mot konsumenter och potentiella kunder!!”.

Adam Smith försökte påvisa med prosa och utan formaliserad logik eller matematiska formler att egennytta, illojalitet och ekonomiskt kortsiktighet i tillämpning av aktörer på en fri marknad kan ha positiva effekter för samhället. Prisbildningsmekanismen gör att totala resurserna tillgängliga för konsumtion ökar då konkurrens utkämpas med alla medel på utbudssidan.  Det beror i grunden på att en mångfald produkter, tjänster med varierande kvalitéer på marknaden  gör att enskilda konsumenter lättare finner täckning för sina preferenser inom ramen för det man har att spendera. ”Marknaden” svarar på kundernas preferenser med att skapa incitament för producenter att producera mera av de saker kunder efterfrågar.

Marknadsmekanismerna kräver i realiteter ett stort antal aktörer som därmed inte enskilt kan påverka prisbildningen. Produkterna måste vara homogena, jämförbara och lätta att fördela. Vidare så krävs att tillgängligheten är säkrad i tiden och rummet.

Utbytbarhet.

I det tänkande som Adam Smith är upphov till så kan varor och tjänster värderas på en och samma skala. Naturkapital, Humankapital och strukturkapital kan  ersätta varandra och uttryckas i välfärd för människor.  Skogar kan huggas ner för att bygga hus vilka representerar högre mänsklig välfärd än den levande skogen. Kommande generationer erhåller hus i stället för skogar och det är i sin ordning eftersom hus är mera värda än träd på rot.

Skogar och sågverk kan ersättas med pengavärden. Fiskbestånd och fiskebåtar har likvärdiga produktiva egenskaper.

Principen om fritt byte  strider mot dagens sunda förnuft.

Sågverk utan skog att såga är de facto värdelösa liksom fiskebåtar utom räckhåll för fiskebestånd att exploatera. Energi och materia finns i ändliga mängder i alla realistiska scenarier och de produktionsfaktorer som ett affärskoncept omsluter är inte med automatik eviga och outtömliga.

 Det är mänskliga ansträngningar som skapar mervärde och tillväxt i ekonomi enligt Adam Smith.  Tillväxt i ekonomi är det naturliga tillståndet, människor anstränger sig alltid att få det bättre än tidigare.

Den materiella tillväxtparadoxen.

Om vi går tillbaka till den tid då BNP , i Sverige, var 20 ggr mindre än i dag så hamnar vi i 1960-talet. Då hade Sverige typiskt en tillväxt på 3% per år. I konkreta tal säg 3000 kr mera omslutning av ekonomi per innevånare, från det ena året till det andra.

Om vi skulle eftersträva samma tillväxt idag så måste vi per innevånare producera  60 000

kr mera per innevånare, från en nivå som är 20 ggr högre än på 60-talet.

Människor har egentligen samma kraft och begåvning som för  30 år sedan, men ett krav att totalt producera 20 ggr mera än på 1960-talet, dagligen och stundligen.

Det innebär svårigheter på avnämarsidan i ekonomin vad gäller de existensrelaterade produkterna. Mat, kemikalier och energi blir i övermått direkt farligt för levande varelser.

Häri ligger paradoxen som ändå kommit att påverka eller styra den ekonomiska utvecklingen.

Marknadsekonomer tvingas finna KVALITATIVA värden, som tilltalar kundgrupperingarna som har köpkraft i västerlandet. Bekvämare och snabbare bilar exempelvis. Men de kvalitéer som baseras på materia-energi har universella begränsningar.  I Kina så startas ett kolkraftverk var fjortonde dag. Detta faktum, som måste hanteras politiskt på högsta nivå, slår undan alla strävanden att kontrollera och stabilisera CO₂ -utsläppen i atmosfären.

I väst baseras tillväxt allt mera på nya kunskapsprodukter, informationsprodukter vilka håller en dynamisk utvecklingspotential.  Kompetensen, medvetandet och kommunikationen mellan företag, kulturer och individer har ökat med en faktor på kanske 500 gånger, sedan 70-talet.

iljömedvetandet har medfört att  de fysiska begränsningarna som utgörs av fotosyntesen i biosfären, samt energiflödet från solen har inlemmats från cirka 1980 i alla ekonomiska skolor, på det ena eller andra sättet..Gösta Ehrensvärd såg på 70-talet möjligheter att, i det globala perspektivet, med kolkraft klara kanske 200 år av energiförsörjning och produktion.  Nu stramas beräkningarna av framstående ekonomer.

Den nya, paradoxfria ekonomin.

Herman Daly, som erhållit priset ” The right of livelihood Award” , det alternativa nobelpriset; ger mänskligheten 40 år om inte systemändringar får kraft.

nligt Herman Daly så utnyttjas redan 40% av vad biosyntesen förmår av människor. Om 40 år så kommer jordens befolkning att ha fördubblats. Människor kommer då att utnyttja hela den ekonomiska bas som biosfären utgör till kulturodling och djurhållning.

Några av de systemändringar som Daly förespråkar är:

1.    Kontroll av kapitalflöden enligt Tobin-planen. ( En skatt på valuta, handels- och kredit-transaktioner som föreslagits i USA)

2.    Företag betalar skatt för sin miljöbelastning. ( Tes: Tillväxt som inte tar hänsyn till och betalar sina kostnader för biosyste-met är negativ tillväxt.

3.    Den globala frihandeln bromsas. ( Tes: Frihandel är ett mänskligt påhitt som inte är ekonomiskt underbyggd. De flesta lokala ekonomier missgynnas och hämmas i utvecklingen. Inget generellt verktyg eller ekonomisk kraft finns för att kompensera de drabbade.)

4.    De lokala ekonomierna utnyttjas bättre.  ( Tes: Den bästa tillväxten skapas då människor lokalt, i görligaste mån, producerar det som behövs, samt bestämmer hur det skall gå till.)

5.    U-länder måste införa födelsekontroll likt Kina. ( Tes: Antagandet att födelsetalen kommer att minska då välfärden ökar är ogrundad. Välfärd och löner i U-länder är låsta av en ökande tillgång på arbetskraft, vilken egentligen är utan begränsningar samt påskyndas av de nya produktiva industriella metoderna.

6.    I-länder måste införa konsumtionskontroll.  ( Tes:  Det mesta som konsumeras är inte nyttigt för levande, generar avfall och belastar i produktionen biosystemet onödigt mycket.)

7.    Globala kontrollerande instutitioner som avskaffar laglösa juridiska områden där kapital kan placeras av transnationella företag. ( Tes: Kapital skall vara knutet till arbete, producenter eller produktion, inte tillåtas flyta helt fritt för då slås botten ur ekonomin där kapitalet upparbetats. ( Sic....!)

8.    Definition: Bra ekonomi formar en tillväxt som betalar sig själv genom att produktionsprocesserna:

·      RENAS

·      FÖRFINAS

·      EFFEKTIVISERAS

Den goda och renande hjärntvätten.

Herman Daly undervisade i många år den ekonomi som hyllar all ekonomisk tillväxt. Under år i Brasilien samt under arbete för Världsbanken så kom han att tänka om, upptäckte genom studier av verkliga förhållanden ”allvarliga brister i det västerländska ekonomiska tänkandet”:

” Vi ekonomer har en tendens att tolka det vi ser efter de teorier vi fått lära oss,  men de är ju  -just abstraktioner. Nationalekonomin av idag har försvunnit in i matematiken och opererar i en värld av extrema abstraktioner som har lämnat de verkliga, existerande problemen långt bakom sig.” (Herman Daly.)

en levande logiken har funnit vägen till en nationalekonom av den gamla skolan.

Herman Daly kan sätta sig med kontextuella analytiker tala deras språk.

Faktum är att utbildningen i USA sedan 1992 gör det snart när omöjligt att undvika det kontextuella synsättet eller modellerna.  Business - Human Resources  samt Engineering arbetar med gemensamma projekt från studenternas första dag på universitetet.

Basen för ekonomi i Sverige respektive Europa.

I Sverige är vi sällsynt bortskämda av tillgång på naturunderlag och energi.

Varje vår sveper  med sin skönhet bort våra farhågor om framtiden.

Det ekologiska systemet är globalt som helhet. Det ena levande hänger ihopa med det andra. Hur sköna våra svenska vårar och somrar än tonar fram och upplevs så är överlevnaden en funktion av globala ekobalanser. Vi måste tänka globalt och handla lokalt.

1.    Den ekonomi  som omsluter överlevnad måste baseras på globala förhållanden i verkligheten,  focusering ekologiska sammanhang.  ( Överlevnadsvärde).

2.    Den ekonomi som omsluter produktionsmedel och ptoduktionsförhållanden  baseras  på de lokala förhållandena, focusering humankapital, strukturkapital och naturunderlag, arbetsformer och organisation.  ( Bruksvärde).

3.    Den ekonomi som omsluter konkurrens och marknad focuserar effektivitet,  produktivitet och pris. ( Bytesvärde).

essa utgångspunkter  använder redan dagens framgångsrika organisationer på väg in i framtiden. Ekonomin för 2000-talet är trehövdad.

De svåra matematiska abstraktionerna byts mot modeller som alla kan förstå.

Med de nya ekonomiska utgångspunkterna så är EMU, en gemensam valuta i Europa kanske ett välbetänkt steg till anpassning av löner och kostnader på en gemensam marknad.  I Europa så är arbetskraften gemensam och flyttbar dit naturunderlag finns. I den mycket större marknaden Kanada - USA - Mexiko (NAFTA) så är arbetskraften i princip låst nationellt, men varor och kapital flyter fritt.

Vi har nog en bättre ordning i Europa.

Vi har i Västernorrland kanske Europa´s bästa naturunderlag att inlemma i ekonomin.

Herman Daly hissar varningsflaggor för de transnationella företagen som har makt att sabotera en balanserad tillväxt i det globala perspektivet. Mot det kan ställas det som verkligen händer i världen. 

Några positiva effekter av den nya ekonomin i kraft:

·      · MITI i Japan som tar sig an nollutsläppstanken.

·      · Fem tusen forskare som samlas kring den idén med navet i FN-universitetet, samordnade av bara fyra handläggare. ( Gunter Pauli)

·      · Fem tusen företag i månaden som övergår till organisation kring totalkvalité   -bara i USA ( under 1995).

Det ser ljust och fint ut inför 2000-talet, förutsatt att den nya ekonomin kommer in i människors medvetanden i Västernorrland. Liksom det levandes logik och ekonomiska metoder.

Ekonomi är sånt som ekonomer sysslar med !!!! (1994)

Då kapital och tillväxt diskuteras,  sätts socialistiska stämplar, eller flödar liberala Ideal!

Adam Smith var humanist med dragning åt det romantiska. Dessutom en kameral pragmatiker som vände ut och in på dåtidens förhållanden. Han använde prosa och ingen matematik, han var dåtidskrönikör!  Med VISIONER!

Om Visioner, Myter och verklighet.(1994)

Tidens Myter.

Alla samhällen och kulturer lever med sina sätt att uppfatta verkligheten, tolka  fenomen och händelser enligt det sätt att tänka och värdera som man fått genom uppväxt och skolor. Från det lilla barnets drömmar och visioner om verkligheten och sin egen framtid närmar man sig succesivt verkligheten.

Drömmar biter sig för några fast som visioner som styr  både hur omvärlden uppfattas, den egna tanken och de handlingar man succesivt tar sig an under livets gång.

·      Martin Luther King hade en dröm.

·      Bill Gates hade en vision om en persondator på varje skrivbord och i varje hem.

Alla personligheter, politiker, affärsmän, författare, musiker och vetenskapsmän som förankrat sig i mänsklighetens medvetande har låtit sitt eget handlande styras av drömmar, visioner - inre föreställningar.  Där föds den mentala kraften att ställa upp mål, komma igen efter misslyckanden. De visioner som är överförbara och arketypiskt sköna för flertalet blir kanske nationalstatens visioner. Riktigt som det var tänkt blir det aldrig på grund av att allting omkring ändrar sig och  att även värdebasen för det egna tänkandet och handlandet ändrar sig under tidens gång.

Visioner som engagerar och styr människors handlande blir så småningom Myter. Det framgår med förkrossande empirisk tydlighet under den tid som människan skrivit sin historia. Fakta dämpar sällan känslorna som visioner väcker

Ändå, eller just för att  visioner bygger känslor ,  styr visionen både förväntningarna hos den passive och betraktande som handlingarna av den kraftfulle entreprenören.

Hela vår välfärd är resultatet av visioner och drömmar om ett bättre Sverige. Politiker, affärsmän, industrialister, fackpampar har ur visioner format den verklighet vi lever i .

Myten om KAPITAL. Trygghet och drivkraft i Produktionen.

Adam Smith hade en VISION om ett samhälle där varor producerades och exponerades på en fri marknad. I hans föreställning så skulle de bästa produkterna medföra framgång och generera vinst (KAPITAL) för producenter/ägare.  Den enda fortsättningen på Kapitalets väg (vinstens) var i Adam Smith´s föreställningavärld  -tillbaka till produktionen. Eventuellt skulle Kapitalet vila och förräntas under överväganden om vilka behov och önskemål på marknaden som bäst svarade mot ägarnas nya visioner och möjligheter. ( Vision före investering??) Adam Smith gjorde ett undantag: Nationalstatens behov av försvar och instutitioner.

Annars skulle marknaden vara självreglerande. Laizzes - Faire löd slagordet.

Adam Smith hade ganska dåliga tankar om dåtidens handelsmän MERKANTILISTER: ”De har en benägenhet att samlas i eget intresse och höja priser!” Men ”de kommer att som under en osynlig hand i det långa loppet att tvingas att agera i samhällets och mänsklighetens intresse!”

Kapitalet förvandlades från ett transaktionsmedel för handel till en drivkraft för produktionen. Det var en förutsättning som Adam Smith byggde sin vision på. Kapitalet startar , då det investeras, en ny runda i det makroekonomiska kretsloppet  -dels ökad välfärd för konsumenterna, -dels ökat värde av de råvaror som förädlas, -dels vinst eller tillväxt i Kapital för nästa rundtur.

Generationer av ekonomer och liberala politiker har format sina visioner om framtiden kring Adam Smith´s grundläggande idéer. Keynes och Friedman har rationellt försökt att anpassa dessa till verkligheten, till Nationalstaten´s nuvarande behov, visioner och nödvändigheter. Så försvinner nationalstater till stora handelsblock med nya villkor och kapitalstyrningar.

Någon luddighet kan spåras i Adam Smith´s tankar. Han angrep MERKANTILISMEN, det etablerade sättet att bedriva handel och affärer, för att  STÖRA Kapitalflödet och därmed välfärdsutvecklingen. Även på 1800-talet så  borde det varit självklart att den enda meningen med pengar ligger dold bakom vad  som kan köpas för det hopgnetade kapitalet i butiker och på torg , ”marknaden”.

Adam Smith var en noggrann observerare. Han beskrev exakt in i minsta detalj alla kommersialismens skrymslen, i USA och Europa. Från dessa beskrivningar försöker alla ekonomer och politiker extrapolera sig fram från nuläget.

Visionen var byggd på klarhet, skön och gripande. Det onda kommer att förgöra sig självt i ett självreglerande interagerande av olika intressen och strävanden. 

Hegel, Karl Marx och Engels borde kanske tas upp, men deras ansträngningar fokuseras kring  mänskliga och sociala värden och visionen om ett klasslöst samhälle som den ultimala välfärden. Kapitalets roll i det macroekonomiska kretsloppet  ifrågasattes inte utan bara ägandet och samhällens organisation. Idealister och drömmare med medvetandet i centrum, världsmedvetandet.

Idag finner Kapitalet vägar (av egen kraft?) som Adam Smith aldrig kunde drömma om. Skulle han leva idag så skulle underlaget för ”Wealth of Nations” aldrig bli färdigskriven. Varje nyhetsrapportering innehåller information om nya transaktioner, fenomen och händelser som orsakar eller genererar kapitalflöden.  Ingen fiskal myndighet eller finanshaj (George Soros) kan från dag till dag ens ana hur kapital kommer att flöda under nattens lopp Denna okontrollerbarhet skapar rädslor, samt gör att visioner om framtiden måste fokuseras kring ekonomi i första hand. Alla individer, företag, organisationer och Nationalstater måste  hela tiden markera plats i något av de otaliga macroekonomiska kretsloppen. . Det kapital som investeras skapar arbeten i Kina och vinsten investeras någon annanstans. Kapitalet spårar ur de macroekonomiska kretsloppen och försvinner spårlöst.

Den stora RÄDSLAN skjuter vi framför oss Nord - Syd.  (1994)

Som ett uttryck för den  sköna visionen har de Industraliserade länderna (10% av befolkningen) lånat ut,  Investerat, cirka  10 000  MILJARDER svenska kronor i den tredje världen (90% av befolkningen).  Alla stater och individer skall inlemmas i det  system av välfärd som vi åtnjuter!  Det borde flyta ca 1,5 miljarder kronor om dagen i ränteinkomster från den tredje världen till den industrialiserade världen, men det gör det inte. 

Tredje världen har sina egna visionärer, man vill inte alltid bli som vi. Bortsett från ett fåtal länder så bygger man sociala system, produktion och välfärd på andra värden än de vi bär inom oss. Det gör att betalningsförmågan  är sämre än den vi är vana med. Det råder stor osäkerhet om lånen kan återbetalas.

En stor del av kapitalmängden i världen består av osäkra fordringar, av luft. För att klara av att skriva av dessa lån så måste vi öka omfattningen av ekonomin (BNP). Kollapsar CityBank i New York så rasar flera banker. Fattiga lever med mindre rädslor än kapitalister. Var finns en trygg plats att placera pengar?

Kapital ger faktiskt otrygghet, föder Rädslor och förmår inte producera välfärd där den behövs vilket var Adam Smith´s VISION.

Vad som händer då kapital flyr produktionen och inte återinvesteras förutsågs av David Ricardo men han gnetade visionslöst med handelsutbyten och de samhällskrafter som kan förutsägas, Adam Smith´s svarta hand skulle jag vilja påstå!!

Myten om den Ekonomiska Tillväxten. (1994)

Genom att öka omfånget av transaktioner i pengar räknat, köp och försäljning av produkter, tjänster och arbetskraft  så  uppstår marginal för nya  produkter, tjänster, arbeten -- Välfärden ökas.

Det är en uppåtgående, positiv spiral som vi vet fungerar, eller gör vi det?

Under 50-och 60-talen fungerade det alldeles utmärkt i Sverige. Vi sätter gärna målet för BNP så högt som möjligt 5%!!! Kina ligger på 9% för närvarande.

Varor och tjänster måste även finna avnämare och konsumeras.

 På 50-talet var BNP en tjugondel av dagens. För att öka BNP i år med 3% så måste ansträngningen och konsumtionsförmågan vara minst 20 ggr större. Vi har dessutom ökat effektiviteten i produktionen, mera produkter per arbetstimme.

·      Konkurrensen globaliseras och driver på rationaliseringar.

·      Man minskar personal och produktionskostnader. Investerar i maskiner och utrustning. En allt större del av produktens pris utgörs av kapitalkostnader.

·      Personalminskningar  minskar köpkraften i Sverige, Europa och Världen.

·      Personalminskningar belastar försäkringssystemen och den uppbyggda välfärden.

·      Minskad marginal på grund av kapitalkostnader gör att man måste producera ändå mera för att uppnå lönsamhet.

·      De produkter och tjänster för vilka behoven ständigt ökar (kunskapsprodukter) är arbetsintensiva (kräver medarbetares tid) och för dyra för såväl arbetslösa som pressade företag och organisationer. De avnämare som behöver produkterna mest. Man vet inte värdet av kunskapsprodukt förrän den konsumerats.

Priserna och marginalerna pressas och gör att producerande företag lever allt äventyrligare och belastar kapitalmarknaden allt hårdare.

Rädslor bollas mellan kapitalmarknadens, näringslivets och Nationalstatens aktörer.

Man jagar efter den sköna visionen som bringar ordning, reda och harmoni. Som kan ge Sverige och Europa arbetsro att ta itu med vänskapsarbete och rivandet av sociala och etniska gränsdragningar. Samma lycka som rådde i 50-talets folkparker.

·      Den ekonomiska tillväxten (Ökad BNP) har till storlek tvivelaktig betydelse. Stort kan vara farligt.

·      Det är innehållet, förnyelsen i näringsliv och offentlig verksamhet som har betydelse, förvaltningen av föregående års överskott eller tillbakagång. Förbättra processerna och Produkterna!!

·      En ensidig inriktning på yttre tillväxt kommer inte att godkännas av kommande generationer.

·      Låt människor, samhällen (Europa!) växa inifrån. Låt rädslor bli synergiskt samarbete.

·      Släpp lös de drömmar och visioner eleverna i grundskolan ännu har och försök förstå vad de unga förväntar och önskar sig av framtiden.

·      Det kan finnas en Bill Gates eller John Locke som bär framtidens visioner, gående bland oss.

·      Öppna sinnet!

·      Gör tid och plats för ifrågasättande och förnyelse ute bland folk, i företag, organisationer och instutitioner.

·      Vägen till 50-talets lycka  och framtidstro går genom nya seder, värden och handlingsmönster. Det finns föregångare och visioner. Vi måste bara upptäcka dem, lyssna och förstå dem.

Visioner skapar kulturer.

Samhällskulturer består av myter, symboler, ritualer, värden, seder, tänkesätt och verktyg (ekonomi) som håller samman och kännetecknar samhället (organisationen) i TIDEN.

Om man försöker konstruera ekonomi att styra kulturer och människors vardag, måste man vara säker på att visionen bakom stöder tidens verklighet.

·      Genomlysa, penetrera och förkasta tidens MYTER .

·      Finna den sammanhållande VISIONEN.

Tiden är irreversibel och kan aldrig vara NOLL. Tiden är verklighetens sätt att markera förändringar.

Klockan och tideräkning vårt sätt att markera vår kultur och våra aktiviteter.

SLÄPP VISIONERNA LOSS!!  ---  Men genomskåda myterna

Vart tog alla gamla drömmar vägen?

En gammal god Tanke

blev tidens Häl

                                            De stora skall styra

det lilla väl

Vad litet kan drömmas

kan drömmas stort

Vi väljer

så blir det gjort!

Allt stort blev större

                                            visioner fick kraft

Vi fick det båttre

än andra haft

Små drömmar kan växa

men stora blir stå

Vi har det allt bra ändå!

 När stort står mot stort

kommer stålet i sinne

                                            Det som kan räknas

blockerar vårt minne

Drömmarna formas

ur kalla tal

Vi gör så

Nu går vi till val!

Vi vänder och granskar

hur andra drar

De som bäst räknar

                                            vi till oss tar

Drömmar förvandlas

till fara och hot

Vi gör så

så får vi det gjort!

et lilla bli stilla

Det stora bli stort

Sa Thatcher

                                            Vad har VI gjort?

 Roger Bolstad 94

=================

=============================================================================

Kvalité är sådant som alla sysslar med.(2006)

De som har förmånen att vara medarbetare i , eller kunder hos TQM-organisationer.

TQM är inte ekonomi. TQM omsluter ekonomin samt utökar värdebasen för organisationen.

TQM är inte KULTUR , TQM ger service till alla kulturer. Det kulturen vill ha produceras och marknadsförs.

TQM är närmast en organisationsprincip som finner och tillfredsställer kulturers behov. Skapar marknader som inte finns.

I grunden finns 13 grundläggande värderingar:

Logisk substans gällande för levande och sociala system.

Kom ihåg: Logik är läran om att tänka rätt.

Under 1980-talet så började TQM ( Total Quality Management) tillämpas runt om i världen. TQM är en filosofi som markerar plats på META-META-nivå av det vardagliga varandet. Under 1995 så övergick 5000 företag / månad till detta gemenamma tänkesätt -bara i USA. Medarbetare får lära sig ”Grundläggande Värderingar” .

Med en dialektisk betraktelse så skapas en värdebas på META-META-nivå som styr förhållningssätten till den yttre miljön -Metanivå. - , samt de inre processerna på Elementnivå inklusive deras samverkan.

Kvalitetstänkande innebär en delegering av ansvar till enskilda organisationer i samhället, samt till medarbetare inom organisationer, kopplat till konsekvensen av de egna handlingarna. Samtidigt finns en tydlig tro på människan´s förmåga till substantiell utveckling av samhället. MIT lär ut strategier som syftar till att bestämma hur långt ansvaret sträcker sig. Ingen enskild medarbetare får riskera organisationens överlevnad. Ingen organisation osv.

Angreppsättet med uttalade värderingar på Meta-Meta-nivå är inte väsensskilt från  kristendomens upprättande av tio budord. Medarbetarna upplever faktiskt andlighet, en upplevelse av en fulländad helhet i arbetet.

Förmodligen så beror andligheten på att de dolda förmågorna och instinkterna på Meta-Meta-Meta-nivå fortlöpande får representation i den medvetna delen av intellektet.

Systemvetenskaplig substans:

Grundvärderingarna uttrycker ett etiskt regelverk som synergiskt och kontinuerligt knyter samman alla verksamheter i organisationen.

Om man skulle bearbeta varje punkt för sig så är det en processbeskrivning. 13 kategorier enligt Immanuel Kant och Hegelskt medvetande är resultatet efter den 13:e punkten, En förfiningsprocess.

Men förfining är basen för allt ledarskap efter Zaratrustra, och TQM är något annat.

TQM bollar med 13 värden synergiskt och samtidigt i den funktionella verkligheten , i alla tusentals processer som sammantaget ger organisationen legitimitet och kraft.

Normalbegåvade människor väger in 7 olika engram (kontexter i abstraktionsform) då man löser problem.  Nervbanor och hjärnans konstruktion sätter gränserna. Det skulle vara omöjligt att lösa ett problem med 13 olika svårfångade variabler. Sådan kreativitet finns inte hos en enda medarbetare.

En myra saknar förmåga att bygga myrstackar med de överlevnadsegenskaper som myrstackar har, det är lätt att bevisa med att räkna neuron och simulera fram den komplexa förmågan. Tillsammans så utlöses en kreativ myrförmåga som bygger stacken.

Detsamma gäller både för arbetslag och fotbollslag, mental kraft och stark vilja formas, liksom glädjen och livskvaliten, då framgängen är större än förväntan, både i produktionen och kundtillfredsställelsen.

Om någon medarbetare lär sig något nytt så är det inlemmat i verksamhetens processer i princip samtidigt. Alla medarbetare härskar över sina arbetsuppgifter och processer.

Från Zaratrustra till TQM.

Konsumtionen avstannar men konsumenterna rör på sig:(1996)

eremy Rifkin samlar Consumers Union som omfattar kanske 50 miljoner  ”vanliga knegare”. Dessa människor focuserar och analyserar olika varor och tjänsters bruksvärde mot de risker för mänskligheten de för med sig, för en moralisk debatt sedan 20 år tillbaka.

Rifkin redde ut entropibegreppet , "Entropi" 70-talet, innan han tog kamp med bilindustrin. Efter det att  Deming tog av till Japan för att förfina bilproduktionen.  Deming focuserade teknisk kvalité (effektivitet) och Rifkin focuserade bruksvärde och säkerhet hos produkterna. Införde trepunktsbälten som Volvo införde 1962. Ingen har "sålt" så många volvo i USA som Jeremy har!!! Byggt upp varumärket!! Rifkin  är en modig altruist som tar sig fram med sina juridiska kunskaper.

laton insåg att sanning var kunskapsberoende och försökte analysera vad Mod, Rättvisa, Frihet etc.. verkligen kännetecknas av, SUBSTANSEN.  Kunskapen´s grundläggande betydelse för Platon framgår kanske bäst i hans skildring av Sokrate´s försvarstal:

”Jag är den visaste av alla, visheten ligger i att jag vet att jag är okunnig. Alla som påstår sig veta bättre äger mindre vishet än vad jag gör”.

Går det att sätta in kunskap i ett mentalt sammanhang med moral och medvetande.

Javisst, det är just vad Platon gjorde!

Han uppfann godhetsprincipen. Eller kanske hämtade han den från Persien?

För att reda ut begreppen så behövs en gnutta  systemvetande:

et finns två sätt att beskriva system, antingen utgående från komponenter  med inbördes relationer, eller som en kedja av input och output av funktionella transformeringar. System är som definition självkontrollerande inom vissa gränser, man kan säga att system är begränsade till sitt ”medvetande”.

Gällande systemteori skiljer inte på levande och döda tekniska saker. Allt ingår i strukturen.

Uppmärksamhet, ”medvetande” och återföringar är det man eftersträvar att förfina optimalt.

För att åstadkomma reglering så måste resultat av transformeringar återkopplas. Vill man att systemet skall följa förändringar utanför systemgränserna så förstärker styrsystemet avvikelser. Vill man att systemet skall ha inre balans och stabilitet så eliminerar styrsystemet avvikelser. Positiv återkoppling flyttar systemgränserna utåt, öppnar systemet. Negativ återkoppling gör systemgränserna fixerade och slutna.

Slutna och öppna system.

ystem är betraktelsesätt som man tar till i ett visst syfte, nämligen att kommunicera hur fenomen fungerar i ett sammanhang och varför det förhåller sig så. Slutna system förändrar någonting på ett ordnat sätt, vilket realiseras via ett styrsystem som äger förmåga att kontrollera tillstånden i alla delprocesser. Slutna system har en uppgift eller ett MÅL. Öppna system är komplexa och har inget ”Styrsystem” i enkel bemärkelse.

Ekosfären, exempelvis, definieras genom att den har en en ”inbyggd strävan” att vidareexistera som fungerande helhet. Ekosfären  befinner sig i dynamisk jämvikt, vilken den funnit över flera hundra miljoner år. 

Det finns en ”andlig” systembeskrivning som omfattar ekosfären. Den låter sig inte bevisas med experiment men väl att bygga livskvalité med. Lovelock och Epstein studerade ekosfärens sammansättning och funktioner över hundratals miljoner år bakåt och formulerade ett antagande om;

”att levande materia, luften, oceanerna, landytan var delar i ett ofantligt system som har förmågan att kontrollera temperaturen, sammansättningen av luft och vatten, jordens pH och så vidare...

Så att de utgjprde optimala förutsättningar för biosfärens överlevnad. Systemet verkade uppvisa en enda organisms eller till och med ett levande väsens beteende”.

Ett väsen som de kallade Gaia efter Jordens gudinna i den grekiska mytologin.

Tala om vädrets makter! Men det är en skön och samtidigt fasansfull tanke!

Processer:

umera använder man i mänskliga verksamheter ”PROCESS-SYN” i stället för ”SYSTEM-SYN”. Det har sin grund i att en process föregår i tid och rum och vi kan därmed beskriva orsak-verkan med exakthet. Relationsbeskrivningar måste bygga på antaganden vilkas förutsättningar ständigt ändras, utom i helt slutna system som inte existerar i realiteter i den fria naturen.

Kan man då beskriva mentala koncept som MORAL och medvetande som processer?

En som försökte var den persiske profeten ZARATRUSTRA!

ZARATRUSTRA.

 Persien verkade drygt tvåhundra år före Platon profeten Zaratrustra. Den Persiska mytologin består av olika andeväsen som verkar i KOSMOS i maktperioder om 3000 eller 1000 år. Zaratrustra predikade att Ahura Mazda hade tagit makten över alla andra andar ”Amesha Spentas”. 

Ahura Mazda hade så skapat elementen och levande på jorden. Styrsystemet  består av två specifika andar Spenta Mainui (Uppbyggande), och Angra Mainui  ( Nedbrytande ). På förhand är det bestämt att om Angra Mainui får grepp om världen så kommer världen att förgås i eld och bara de goda kommer att överleva.

et som slår en är att Zaratrustra genom att numrera de olika mentala transformeringarna beskriver moralen som en PROCESS eller  ett Funktionellt system. 

Med positiv återkoppling ( Godhet ) påskyndar man förändringar mot nya tillstånd. Med negativ återkoppling så  förblir saker som de är bästa fall. Resultatet, det Moraliska medvetandet, kommer att få en utökad substans över tiden med positiv återkoppling. Med negativ återkoppling så stelnar moralen, håller sin form.

Man  måste förundras över hur kommunikation och fakta hamnar så tidigt i moralprocessen och sambandet med det helt anarkistiska Internet, som uppstått spontant och utan STORA ledares behjälplighet.

Transformeringar:

1. Styrsystemet är den mentala moraliska inre kampen, VAD är det GODA .....?

2. Vänlighet eller öppenhet är nödvändigt för att kommunikation skall förekomma vilken....

3. Skapar Kunskap som ställer in faktavärden vilka beskriver macrosystemet´s tillstånd som.....

4. Väges mot sedvänjor, vilka tidigare varit funktionella och avgörande. Men rättfärdigheten ...

5. Avgör om kraft skall riktas utåt eller inåt i samhället ( Macrosystemet ). Eller om man viker      undan.

6. För att livet skall bli sundare och....

7. Tillväxt i kraft och medvetande skall  åstadkommas..

Elittänkandet bygger på att sådana moralprocesser formar  stora ledare.

Alla dugliga ledare skall passera det nålsöga som processen beskriver.

Det ledaren då tar till sig är en förmåga att råda över liv och död. Fiender skall bekämpas eller bli allierade.

Stalin och Hitler fuskade sig igenom de första nivåerna : Vänligheten och sanningen.

Vänligheten och sanningen.

Därmed  hamnade både Stalin och Hitler helt snett om faktatillstånden i macrosystemet

 Medborgarna

samt de näringar de , medborgarna , förtjänar och behöver.

Moralprocessen spårade ur som ett godståg i 200 km/t. Bara förstörelse och lidande och förlust av upparbetat realkapital. Marshallplanen representerar den Platonska godheten som byggde upp nytt realkapital.

 I dag samlas medborgare i Consumers Union och  efterfrågar produkter som har producerats med Zaratrustra´s moralfilosofi i medvetandet.

Federalt finns i USA:  Food and drug administration som ledsnöre och hjälp till vilsna konsumenter.

Federala myndigheter har funnit en form att förmedla kunskaper som varje enskild medborgare behöver, fast kanske inte alltid med samma utgångspunkter.

De som enbart ägnar sig åt moraliskt godtagbar produktion är TQM-företag.  Om någon produkt inte kan försvaras i det globala perspektivet så erbjuds exempelvis miljöbilar som markerar förbättring. För Kina utvecklas bilar som har stora hjul och kostar bråkdelar av vad Prius eller Cadillac kostar att tillverka.

Consumers Union , FDA, TQM är vägledande om man vill närma sig framtidens samhällsformer i västerlandet.

INFORMATION - KUNSKAP - VÄRDE  byggs varje dag och i alla konsumenters medvetande.

Landstingen utbildar med Demingcirkeln som bas, verkligheten kar skenat ett snäpp längre.