Kulturella och sociala värderingar och regelverk.

Det är kanske inte självklart att förstå hur värderingar och regelverk förhåller sig till varandra och varför de ändras över tiden.  De formella regelverken  på samhällsninvå har haft flera syften:

·      Att upprätthålla makten.

·      Att upprätthålla den ordning som makten förespråkar.

·      Att verka för det allmännas bästa.

I Sverige finns ingen instans där nya lagar eller bestämmelser kan prövas mot folkrättsliga och/eller allmänmänskliga principer.

I Sverige så förlitar systemet sig på folkrörelser som påverkar och påskyndar olika lagar och regelverk, fungerar som remissinstanser då nya idéer eller problem dyker upp, vilka kräver ändrade eller nya regelverk.

De nya idéerna som skall hämtas ur den nya fysiken och kunskaperna om de självmedvetandet´s kvalitéer som framkommer ur hjärnforskning och nya sätt att värdera historiska fakta. Själva underlaget för nya värderingar omsluter oss dagligen och stundligen.  De nya insikterna om människa, natur och kosmos flödar i skola och affärsliv,  får inflytande över de vardagliga göromålen. 

Läkaren Karl Erik Fichtelius har påpekat att läkaretiken har gjort en kovändning sedan 1970-talet.

De människor man kunde tänka sig att sterilisera före 1970-talet var de mentalt ofullbordade, det fanns ingen vetenskaplig eller politisk motsättning på den tiden. De utvecklingsstörda eller schizofrena borde steriliseras för säkerhets skull. Deras eventuella barn löpte risk att bli likadana och om de blev ”normala” så skulle deras livskvalité nedsättas på grund av oförmågan hos föräldrarna.

På 1990 - talet så är de utvecklingsstörda eller mentalt störda  de enda grupper som man INTE KAN TÄNKA SIG ATT STERILISERA.

Läkarvetenskapen´s värderingar har svängt i en central fråga av allmänmänsklig eller moralisk karaktär. Dessa spontana ändringar av värderingar märker vi normalt inte förrän de uppmärksammas i något sammanhang.  Det är vanligt att höra försvaret av läkare att ”- det som gjordes var rätt DÅ”.  Behandling av krämpor och sjukdomar  följer med i svängningen i läkarmedvetandet på den tredje logiska nivån, Meta-Meta-nivån eller den läkarvetenskapliga världsbilden.  En ny syn på livets inre sammanhang och vår mentala utveckling har uppstått som kräver nya regelverk och nya yttre relationer, människor emellan.

Våra kulturella synsätt.

Vi lever i ett  starkt samhälle.

Sverige och våra instutitioner är under förändring.

Att ha förmåga till förändring av värderingar och livsvillkor är en fundamental styrka inför 2000-talet. 

Under den biologiska utvecklingen överlevde de varelser som kunde hantera omgivningen, samt följa med i de yttre förändringarna. Numera så  kan grundläggande existentiella problem inte lösas genom att emigrera till USA eller Australien. De måste lösas med lokalt baserade åtgärder i ett globalt samförstånd. Samförstånd som baseras på fakta, konkreta tillståndsbeskrivningar samt förståele för olika kulturer´s och regioners varierande behov.   Våra läkare implementerar nya kunskaper i sina verksamheter, förbättrar tillståndsbeskrivningarna som diagnoser skall grundas på. Läkare anpassar sig till det bästa vetande som finns tillgängligt, anstränger sig att förstå akupunktur eller homeopati som förkastades för bara 30 år sedan..

Företagens värderingar.

Våra företag organiseras kring nya drivkrafter.

Företag skall fortlöpande generera vinst, men vinsten tjänar primärt till att möta ytterligare yttre krav i framtiden. Inte enbart att göra ägarna nöjda med sakers tillstånd.  Våra organisationer och politiska partier byter ståndpunkter i allmänmänskliga frågor.  Med någorlunda perspektiv på människans varande så kommer denna förvandlingens period  att utmynna i en lycklig period av ordnade förhållanden.

Fullkomlighetens lycka.

Vi kan inte helt befria oss för misstanken om att de värderingar som samhällsbygget vilar på är felaktiga.

Under årtusenden ansågs slaveri vara ett bra sätt att  organisera produktionsmedlen. 

Liksom myror och bin är organiserade, så organiserade sig det feodala samhället. 

USA koloniserades och byggdes upp med den feodala kapitalismens idéer.  Miljontals slavar dog under transport från Afrika till den nya världen. De slavar som överlevde fick mestadels leva ett liv fullt av lidande och tvång.  Bevisen som legitimerade detta system var baserade  på  självrefererande argumentation.  ”Se på vad vi åstadkommer! Vi  skapar trygghet, välstånd och utrymme för mera människor!”

Lyckan att förstå.

Lycka beror egentligen inte på  yttre händelser utan på hur det yttre tolkas. 

Vi växer alla upp inom en kultur med explicita eller dolda uppfattningar om kosmos och varandet, förhållningssättet till den fria naturen.

Eskimåer, jägarfolken i Amazonas, Kineserna, Aboriginerna i Australien, Navajoindianerna samt dagens Stockholmare har alla det gemensamt att de ser sig som ett  nav, utvalda gunstlingar i Universum som är på väg in i framtiden med expressfart. Naturfolken tvingas mer eller mindre följa med på tåget i i framtiden, de skulle använda andra, långsammare, transportmedel om de förmådde. Men en föreställning har de flesta kulturer gemensamt: Man tror på den egna kulturens vardagsföreställningar och de värderingar som baseras på dessa visheter.  Dessa nämnda kulturer, i likhet med många andra, ser sig omedvetet och vardagligen som tilldelade exklusiva privilegier av högre makter, förutsatt att man följer de kulturella och sociala regelverken.

På Konfucius tid i Kina var receptet för att upprätthålla den rättmätiga överheten att satsa på individens utveckling , samt ledarskap med tonvikt på föredömligt leverne.  Synen på Kosmos var att det fanns ordningar speciellt tillrättalagda för kineser.  Något efter romarnas övergång till kristendomen började Zenbuddismen få kraft i Kina. Zen förespråkar ett förhållningssätt till det yttre som är opåverkat objektivt. Zen-tänkande utgår från att att kosmos är kaotiskt och i grunden fientligt och obegripligt, nya sanningar kommer för evigt att föda nya gåtor. Bara genom att se världen som den verkligen är kan man vara förberedd att hantera de olyckor som oundvikligen inträffar (Sono-Mama betyder ungefär: Världen ÄR (punkt)).

Det innebär, för människor och organisationer, att det realistiska är att vänta sig vad som helst, och vara beredd på det. Japaner av idag uppfostras fortlöpande med den inställningen, vilket innebär att man ser andra kulturer som möjliga sätt att VARA.

Nordamerikas indianer ansåg att den fria naturen var alltings moder. De naturliga förloppen bestämmer tiden och det är en kardinalsynd att störa naturen.  Indianer avstod från jordbruk eftersom operationen att sätta en plog i marken kunde jämställas med  att sticka dolken i sin egen moder.  Indianer såg sig själva som en integrerad , av gudarna gynnad del av naturen, men relationen till gudarna och den egna existensen var upphängd på en ostörd natur. Indianer såg sig själva som den fria naturens övervakare, på uppdrag av gudarna???

 Aboriginerna har ett , kanske 30 000 år gammalt, förhållande till naturen som är besläktat med de nordamerikanska indianernas. Aboriginer anser att verkligheten är det man upplever i drömmen, och ägnar sig därför åt ett organiserat dagdrömmeri som en Zen-tänkare skulle kalla meditation. Intuitivt och utan tvekan kan en aborigin vända på den sten i öknen där det finns en ätbar ödla. En västerlänning kan  vända stenar i en vecka utan att se skymten av liv i öknen. Vi som är uppfostrade i ett urbant samhälle förmår inte uppfatta den naturens ordning som existerar där människor inte är verksamma.  Aboriginerna anser sig utvalda av gudar eller högre makter och underkastar sig de regler som den rätta relationen till naturen kräver.

De urbana västerlänningarna ( Stockholmare), utestänger de stora sammanhangen i sann västerländsk anda.  I en obruten tradition så har greker och romare skapat och vidmakthållit en tradition baserad på människan som universums centrala höjdpunkt. Om planeten Jorden som som allting kretsar runt.

Aristoteles och Kristendomen står för vetenskapen  respektive andligheten som har samma ursprung i idéernas universum. Människan är Gud´s ( Aristoteles fasta punkt) ställföreträdare på Jorden.  Vi har att rätta oss efter det Gud säger och vi får för det ett evigt liv. Mänskligheten skapar ett paradis, fyllt av lycka på  Jorden. I tusenårsperspektivet har vi förverkligat drömmen om paradiset. På 1100-talet så beskrevs paradiset , av Thomas de Aquino, som en plats där äpplet omgående ersattes av ett nytt då  det plockades. Asagudarnas Särimner återuppstod verje dag, efter att ha blivit uppäten. De flesta levande religioner har ett paradis där belöningen för det rätta sättet att leva utspelar sig.  I Asagudarnas paradis var varje dag var en fest, tillgången på fläsk var systemsäkrad, som det skulle uttryckas idag.  I vår västerländska verklighet så ilar långtradare med bröd och fläsk mellan producenter och snabbköpen, hyllorna ersätter samlarfolkens skafferi av nödvändigheter i den fria naturen. Den gamla föreställningen om paradisisk lycka har ändå inte gått i uppfyllelse. Ytterst få känner odelad harmonisk lycka och tillfredställelse med sakernas ordning. 

Aristoteles  insåg att vi människor strävar efter att bli lyckliga. Den grundläggande drivkraften i livet är jakten på lycka. Under livets gång så handlar vi i alla uppkommande situationer i enlighet med det som vi tror gör oss lyckliga.   I jakten på lycka så värderar vi allt som vi strävar efter i rangordning efter den lycka som det kan skänka oss. Det kan vara exemlelvis : Skönhet, makt, pengar, kunskap eller hälsa. Enligt Aristoteles är kunskap och individuella förmågor givna av GUD.   Vi föds med mer eller mindre lycka. Lyckan kommer med arvet eller det som livet innehåller av yttre stimulanser.

Vi har i mycket Aristoteles att tacka för det elittänkande som präglat det västerländska samhället. Gudomliga egenskaper eller förmågor  Industrialismens genombrott bröt inte det  elittänkande som  genomsyrar vetenskapen och det borgerliga livet. Vi hyllar fortfarande en höjdhoppare som har världsrekordet, vi framhåller honom som en modell för våra barn, även om det är uppenbart att han har grava störningar i känslolivet och aldrig har läst en bok i sitt liv.  Undermedvetet men periodvis, överordnade alla våra medvetna sociala strävanden efter hållbara synsätt på människan och kosmos, så finns den envisa tanken på en överidé som  lanseras och vidmakthålles av ”superman”.

Vilka egenskaper dessa supermänniskor bör ha kan variera men de får stå som symboler för de idéer som människor faller för i tiden, vägen mot lyckan.

Ideologier bygger på visioner och känslor.

Hitlers imperium upplevdes av de medlöparna som en väg till den eviga lyckan.

 Ett resa in i framtiden där den eviga  lyckan finns.

Hitler upplevdes av de troende nazisterna som vore Hitler en utsänd frälsare, med makt att förinta det oordning, orättvisor samt det triviala och tråkiga till förmån för det lyckliga och fullkomliga livet. 

Hitler satte medelklassen i arbete och gjorde soldater av de övriga arbetslösa. Därmed infinner sig med automatik de mål som leder till lyckan.  De dolda målen kan inte ifrågasättas, de känns då människor förenas: 

Klackar ihopa ”smack” ; SIEG HEIL - SIEG HEIL - SIEG HEIL.

Taktfast trampande genom hela Europa. Den sista nervryckningen av ett okunnighetens imperium som gjorde tanken om det tredje riket möjlig ???!!! 

·      Eftersom bara en tiondel av alla människor i västeuropa hade  kunskaper eller erfarenheter att ifrågasätta .

·      Eftersom Göbbels var den första reklammannen med alla massinformationens resurser.

Tidningar, film, rundradio, -folkrörelse som utnyttjar nätverksmodeller.

Egentligen så var Göbbels den första som utnyttjade nätverksprincipen i sin marknadsföring.  10 informatörer utbildas på departementet. Dessa tio utbildar vardera 1000 regionala informatörer på ett år. Dessa regionala informatörer övertygar 300 000 medborgare per år om den sanna vägen till lyckan.

Albert Einstein konstaterade ungefär samtidigt: ” Nu har allting förändrats, utom människors sätt att tänka”.

Aristoteles förde fram budskapet att människan kan och BÖR ha naturen i kontroll.

Aristoteles förflyttade kontrollen av den yttre verkligheten från de grekiska gudarna till människan, och det gjorde han säkert rätt i.

Människan och de krafter vi behärskar förvandlar de grekiska gudarna till menlösa och smått löjliga sagofigurer.

Det vi människor förmår, i nutiden, överträffar verkningarna av ett åskväder eller verkningarna av en tropisk storm med lätthet genom att vi kontrollerar mikrokosmos krafter.  Själva energiutvecklingen, effekten av en storm i kW är större än atombomber, men vi kan rikta kraften bättre än den fria naturen.  Just förmågan att rikta kraft var en av Aristoteles vägar till lyckan.

Karl Marx trodde på en utveckling mot ett samhälle där lagar och polismakt inte längre behövdes.

Alla skulle arbeta med iver för det allmännas bästa, då man slutligen inser att det gynnar var och en att tänka på det sättet. 

Det finns sådana organisationer, där  fem enkla regler styr allt som sker, där alla medarbetare ivrigt meddelar var de funnit mat eller godis till de övriga medarbetarna. Dessa organisationer sparar allt i gemensamma förråd och ingen ifrågasätter någonsin den ordning som råder. Bisamhällen och myrstackar fungerar på detta sätt. Under nazismens härjningar i Europa  klarade man sig bra med några få grundregler som toppades av ”ifrågasätt aldrig sakers ordningar, ledarens order eller intentioner, på det att det må gå dig väl och Du skall länge leva i ditt land”.

Makt baserad på icke påverkbar ideologi i kraft har en tendens att skapa en nedåtgående spiral av lycka, förväntningar infrias inte.

Karl Popper beskrev för femtio år sedan, det öppna idealsamhället som en plats där det som inte fungerar, rättas fortare än kvickt.

Skolan i Sverige lyckas de facto år 1997, inte lära alla att läsa, eller ännu mindre förstå fotosyntesen under nio år av skolgång. Människor lämnar skolan utan förståelse för hur de levande sammanhangen fungerar. Den ”nya pedagogiken”  behöver några timmar av verksamheter för att barn skall förstå , och aldrig glömma, fotosyntesens kretslopp av energi och materia. Kunskap är en ingrediens  i själkänslan och därmed den lycka man upplever i vardagen. Efterhand som vi får tillgång till den nya pedagogiken så blir vi lyckligare och samhället blir mera flexibelt.

Platon ansåg att då alla kunskaper hade upptäckts av människor så skulle det GODA segra.

Det goda samhället  skall byggas med kunskap.

Kunskap och godhet förstärker varandra då de tillåts verka i en mänsklig gemenskap.

Alla kungar borde vara filosofer,  enligt  Platon.

Matematikens väsen.

Pytagoras och Platon bildade antik skola kring att matematiken var ett sätt att förstå naturen. Det som sker i den observerbara verkligheten kan även beskrivas med matematik. Matematiken är språket som beskriver regelverket för universum. Den fysiska världen kan abstraheras med matematikens språk.

Platon kallade dessa dolda sanningar för ”idéer” eller ”former”.

De finns i de ting och sammanhang vi kan uppfatta i omgivningarna samt den kunskap vi kan accumulera i minnet under livet.  

Varje barn föddes med tomt minne enligt Platon, matematiken är ett sätt att skapa gemensam förståelse, ett verktyg för filosofer i arbete.

Sir Isaac Newton var övertygad om att de krafter som höll ihopa universum var skapade av Gud.

Matematiken var av gudomligt ursprung, enligt Newton.

Platon satte sig upp i sin grav många gånger och hurrade, under den Newtoniska eran.

Platon var övertygad om att bakom de varelser, former,  ting och ordningar som kunde uppfattas i naturen finns en gudomlig plan.

Matematik och geometri är organiserade och skänkta till människorna av högre makter.

Matemetiken fanns på Platon's Meta-nivå i tillvaron, som ett sätt att göra världen begriplig, en komprimerad organisationsprincip.

Hela universum var förutsägbart som ett urverk enligt sir Isaac Newton, tack vare de gudomliga principerna som matematiken representerade.

Pierre Simon de Laplace gick ett steg längre, han avskaffade de högre makterna.  Napoleon  fick sig föredragen boken ” Mecanique de céleste, presentationen av den världsbild som Laplace förespråkade.  Efter detta så frågade Napoleon varför ursprunget till denna ordning inte nämndes i boken, den allsmäktige arkitekten, den skapande och kontrollerande guden?  Lapláce svarade: ” Jag behöver inte den hypotesen!”.  Det han menar är att alla ting finns och fungerar enligt  matematiska principer på en organiserande Meta-nivå,  där språket är matematiken. Den verklighet vi upplever finns på elementnivå där den fysiska världen verkar, där levande lever, där tingen opererar och växelverkar.

Newton´s respektive Lapláce´s  logiska ordningar:

Detta (lättsinniga , eller urbant blasérade) sätt att se på världen är på väg att utplånas, drygt femtio år efter att matematiken sattes på plats av

Kurt Gödel. 

Upptäckten av att matematik som bygger på de klassiska axiomen innehåller oavgörbara argument, har klargjort att matematiken inte är ett färdigt objekt. 

Idag skulle man uttrycka det som att matematiken är ett sätt att komprimera algoritmer. 

Den Euklidiska  geometrin överensstämmer med våra sinnen´s förmåga att varsebli omgivningen samt vår hjärnas förmåga att tänka i tre rumsliga dimensioner samt tid. 

Den fraktala geometrin innehåller sådant som  vi inte kan tänka oss.

Därför att dessa tankar aldrig behövts i det biologiska utvecklingsförloppet??? 

Inte desto mindre är fraktala former resultatet av levande verksamheter som resulterar i:  Träd, svampar, benvävnad, celler, etc. Även andra fenomen som vi tycker sakna ordning som: Vittrande berg, kustlinjer, frekvenser av vulkanutbrott kan beskrivas med fraktal geometri. Matematik beskriver det som livet producerar utan att vi förstår alla detaljer. Enkla operationer som upprepas gång på gång och i olika kombinationer.

Livets metod att producera fraktala mönster är - att upprepa samma enkla uppsättning operationer på sig självt, gång på gång.

Varelser med nervsystem och minne, kan lära sig att hantera omgivningen genom att  träna, upprepade försök leder till att små barn lär sig att gå.

Vi människor kan förbättra vårt förhållningssätt till omgivningen genom:

Allt vi håller på med har egentligen effekter i omgivningen. 

Den klassiska matematiken och talsystemen förslår inte för att beskriva universums rätta natur eller det som vardagliga människor håller på med i vardagliga situationer , då det handlar om att utveckla kunskap eller förmågar att hoppa höjd.

Till en viss gräns så kan vi ducka eller förstå hur fort vi måste springa för att hoppa över en bäck. Vi kan röra oss så som det har varit fördelaktigt i den biologiska utvecklingen. 

Om vi skall åka skidor utför så strider de optimala rörelserna mot det som instinkten förespråkar.

Vi måste lära om.  Det förhåller sig likadant med matematiken.

Douglas Hofstadter liknar matematiken vid en stek som är så fylld av senor att de inte kan skäras bort utan att stekens kvalité totalt ruineras.  Senorna representerar de oavgörbara påståenden som kan göras inom ramen för de axiom som matematiken bygger på.

Kurt Gödel upptäckte att det finns ofullständigheter inom matematiken.

De som programmerar vet att man ibland skriver en instruktion som får programmet att snurra i en evighetsloop.

Det enda sättet att skydda sig mot sådana skeenden, är att i loopen lägga en räknare som avbryter loopen och låter programmet gå vidare. 

Rent logiskt innebär detta förfarande att man inför en högre nivå av logik som organiserar programmets ofullkomligheter.

Den euklidiska geometrin  ansågs vara  den enda naturtrogna geometriska matematiken, men under de senaste 20 åren så har den fraktala geometrin tagit platsen närmast ”det naturliga”. De (fraktalerna) kan beskriva resultatet an proteinsyntes eller det som mänskliga celler håller på med.

Fraktaler, eller det sätt på vilka fraktala strukturerna genereras, kan förklara hur enkla regelverk eller koder i DNA kan bygga upp komplexa strukturer.

Varför näsan slutar att växa liksom andra organ. 

Energi till den fraktala kodutvecklingen genereras i varje cell av ribosomerna. 

I den fria naturen av solenergi eller geotermisk energi, av vulkanutbrotten.

De utbrott som sker i varje sekund i jordskorpan, leder till var nästa utbrott kommer att ske, med en varierande grad av osäkerheter i form av betraktarens okunnighet eller isolering från fakta eller väsentlig information.

Fraktala processer beskriver hur förnimmelser om det yttre genom neurala iterationer förvandlas till innehåll i medvetande och tanke.

Nervstammarna och isoleringen av neuron i hjärnan bildar fraktala mönster. 

Upprepade informationsprocesser i massmedia får verkningar i det neurala nätverket i hjärnan.

Den västerländska dominansen av idéer. 

Vi har i västerlandet använt allehanda knep för att upprätthålla  lyckan i de generationer som följt på Aristoteles. Om den biologiska utvecklingen avstannade för 40 000 år sedan så utgör tiden efter Aristoteles cirka 5% av den kulturella utvecklingen som kännetecknas av  sociala regelverk baserade på idéer.

Vi kan då konstatera att dessa 5 % av tiden mot våra nuvarande värderingar har varit en period av förvillelser. Vi har inte förrän nu börjat förstå våra mänskliga egenskaper, de inre som består av tankar, intentioner och motivationer.  Vi har under de senaste 20 åren  samlats kring nya sätt att tänka, kommunicera och uppleva omvärlden. Vi lever inte i en  sluten avgränsad miljö, informatoriskt och materiellt. Vi lever i en öppen natur där kosmos är kaotiskt och den primära sanningen är: 

Om Universum är skapat för någon speciell högre mening, så ingår inte den civiliserade människan i detta högre sammanhang. 

Vi människor är hänvisade till ett stoftkorn i Universum som vi kallar för Jorden. Vi människor kan bara leva och må bra inom ett litet tunt skikt av tidrummet som vi kallar biosfären, på detta stoftkorn Jorden. Biosfären är beroende av ett ständigt och ordnat flöde av energi från solen.

Vi människor måste anstränga oss att förstå våra relationer till annat levande, förstå vårt ursprung som bakterier och enkla organiska föreningar. Först då kan vi leva ett liv fyllt av lycka och mening. Vi har kommit långt på vägen från bakterier,  våra efterkommande generationer kan komma  att finna lycka i att finnas till över huvud taget. Det finns kanske en, för dagen, outgrundlig mening med jorden och mänskligheten. I så fall verkar det som den urgamla naturvisdomen i förening med den nya informationsteknologin är det som gör livets mening och lycka möjligt  inför 2000-talet. Förståelse för barnens hjärna och det sätt som utvecklingen av tankeförmåga sker hos barnen har revolutionerat pedagogiken under de senaste 20 åren. Vi vet hur vi skall lära oss bättre, snabbare och ha roligt samtidigt.

Men den nya fysiken är en tungsinnets vetenskap???

Macrokosmos rätta natur.

De yttre förhållandena i Universum kan studeras tack vare Albert Einstein och Sir Arthur Eddington, vilken lyckades experimentellt bevisa förekomsten av gravitationsfält. Eddington var den vetenskapsman som först förstod den allmänna relativitetsteorin, samt de konsekvenser den  har för vetenskapen.

Ändå så dröjde det till  1976 innan relativiteten började tillämpas i produktionsmedel och affärsliv. Vid en konferens där 500 forskare diskuterade Eddington, samt de experiment som fastställde existensen av gravitationsfält så började idéer flöda. Alla våra satellitbundna kommunikationssystem är fallna ur den konferensen.  Även om många vetenskapsmän förstod matematiken och tidrumstanken, så hade få förmåga att sätta dessa teorier i samband med något som människor har nytta av i det levande livet. 

Vi kan aldrig vara riktigt säkra på att det tidrumstänkande som Einstein gjorde möjligt är det evigt sanna och rätta. Nu och säkert under 100 år framåt så utgör Einstein´s bild av universum den mest exakta.  Vi människor har i den biologiska utvecklingen aldrig haft användning för annat än ett tänkande i tre rumsliga dimensioner och en dimension av tid.  I observationerna av macrokosmos så arbetas det på mariginalen av det som kan upplevas eller mätas. Newtons mekanik räckte för att förklara planeternas banor med små underliga oregelbundenheter som förklarades som BRUS.  I Einsteins modell av universum blev detta brus Information som visade sig bero på existensen av okända asteroidbnälten, planeter eller månar.

Newtons universum var statiskt och ordnat. Newton skulle förklara månen´s bana runt jorden i termer av balanserande krafter. 

Einstein behöver inga krafter. Tidrummet har plastiska egenskaper och månen följer den enda bana som  satisfierar gravitationsfältet.  Jordens gravitationsfält har bara en entydig elliptisk bana för månar med de egenskaper som månen har. Tid och rum kan töjas och krympas i Einsteins dynamiska verklighet.

Einstein postulerar att de biologiska verkningarna av tiden, såväl som de mekaniska

Med de Aristotleiska sinnena så verkar Universum lagbundet och stabilt för varje levande generation. Solen går säkert upp, och det kan beräknas på minuten då det sker.  Stjärnbilderna är ordnade och stabila, kodade figurer i bruset och mångfalden av himlavalvets oordningar. Fixstjärnor och stjärnbilder kan fungera som riktmärken för navigering på jordytan. Det förefaller som om stjärnor och solsystem är till för att tjäna oss människor i larv och tarv.

Den gamla synen hänger kvar inom vetenskapen. Trots att Jorden och människan utgör det minsta av alla obetydligheter i utkanten av vintergatan, så har människan och Jorden historiskt placerats i centrum av alla tings varande. Så har det fungerat i hela den tid då historia skrivits ner och i de flesta mänskliga kulturer. Vi vill gärna tro att materia överallt i universum består av de komponenter vi känner till och kan hantera, men vi vet inte hur baryoner eller antibaryoner växelverkar med gravitationen.

Antibaryonerna kan existera men  vi har inget sätt att registrera deras verksamheter , egenskaper, operationer eller relationer. Vi vet inte hur antibaryoner är kodade att operera i tidrummet, vi har aldrig förnummit antibaryoner med sinnen eller instrument.  I all denn frustrering och maktlöshet inför macrokosmos gåtor så uppdagar sig det underbara, föreningen mellan det allra största vi kan tänka oss och det vi har att tänka med, uppleva och hantera världen med.

Yttre och inre energi.

Energiförsörjningen i kroppen och hjärnan , det som gör att ATP produceras, har med protoners ( baryoner) olika möjliga tidrumsliga positioner i  den kemisk-elektriska-kvantfysiska miljön i cellernas ribosomer.  En upptäckt om antibaryonernas väsen kommer att tillföra hjärnfysiologien ny förståelse för jonkanaler, samt minneslagring och åtkomst? 

Om vi förstår macrokosmos bättre så förstår vi våra egna förmågor bättre! Det uttalandet är så poetiskt vackert så det borde vara sant.  Det finns ingen matematik eller logiska regler som understödjer poetiska sanningar.  Men det vi kan drömma om kan förvandlas till verklighet.  Vår västerländske filosof  G.W.F. Hegel ansåg att de värderingar som har kraft i samhället är kopplade till hur det yttre uppfattas ut betraktarnas perspektiv.  Nu vill man gärna tillägga:  Det som barnen drömmer om förverkligas då barnen växer upp. Folkhemmet började som en dröm eller vision. Nådde kulmen under 1970-talet. Vilka drömmar är idag på väg mot verkligheten??   Vad tror människor på år 2020? Det kan vi nog inte ens tänka oss idag. Det finns i möjligen som drömmar hos våra förskolebarn.  Det människor tror på är basen för strävan mot lyckan. Den verklighet man kan föreställa sig om fem år har förtur till förverkligande. Tror människor på krig, börsfall eller annat elände, så inräffar eländet.  Människors förväntan om framtiden kanaliserar den psykiska energin. Vi ordnar våra sinnen att uppfatta de tecken som stödjer våra föreställningar om framtiden, samt att undertrycka det som vi inte i grunden förstår eller tror på. Karl Popper satte in enskilda mentala fenomen i ett samhällsperpektiv. På samhällsnivån måste samhället vara öppet för information. Människan har en nedärvd mental svaghet att placera ting och fenomen i fel perspektiv eller sammanhang. Det vi tror på kan leda oss i fördärvet. Karl Popper förespråkar ett samhälle där människors svagheter tas som grundläggande princip. Ett öppet samhälle där människor är fria att ha övertygelser, men med rättande insturitioner som fångar upp konsekvenser av felaktig hantering av de gemensamma existensmedlen. Mänskligheten är skild från de kosmiska omänskliga sammanhangen. Vi själva måste skapa vår överlevnad. Högre makter än människan kan visst finnas, men vi har egentligen förorsakat vårt eget elände eller vår egen storhet. Förmågan att ingripa och rätta det som går fel är en nödvändig  egenskap för enskilda människor, organisationer eller samhällen. Ur denna filosofi har kvalitétstänkandet och den nya ekonomin vuxit fram, under de sista 50 åren.

Troendets substans.

För dem som tror på en allsmäktig gud som älskar människorna så är vetenskapligt tal om baryoner eller kolliderande galaxer -ren rappakalja. Den enda relationen som gudatroende behöver till yttre verkligheten är den som utövas explicit som religiösa ritualer. Böner , psalmsång, fasta.   Den inställningen tar okunnigheten i försvar. Om det bara var så att de religiösa samfunden hade den inställningen så vore det positivt för samhället. I alla frågor så framkommer därmed en andlig argumentering för sakers varande. De andliga värdena har stor betydelse för vår upplevelse av lycka.  Den kristna skapelseberättelsen  står fortlöpande i strid med Charles Darwin´s lära, men år 1996 så föranstaltade påven en utredning med motiveringen: ” Darwins teorier kan ha vetenskapligt värde”.  Kyrkan stod i mera än tusen år för vetenskapen, eller finansieringen av de vetenskapliga ansträngningarna.  Kopernikus och Darwin mötte samma motstånd. Darwin arbetade i 30 år på de ingivelser han fick under en resor runt jorden. Darwin var medveten om de hädiska innehållet i sina teorier. Kyrkan , kristendomen, understödde bara vetenskap som förklarade Gud´s mening.

Under 1700-talet så fick forskare kyrkligt stöd för avhandlingar som gick ut på att hästlort hade söt doft, eftersom Gud visste att människor skulle finnas i dyngans närhet.

Under industrialismen så bytte andligheten focus, och de kristna värdena byttes eller byggdes ut med ideologiska värden. Stalin ersatte Gud i Sovjetunionen. Hitler, Mao Tsedung , De Gaulle, Gunnar Sträng, JF Kennedy, Olof Palme,  olika ideologiska ledare fick symbolisera det enkla, sanna och rätta. Om vi förlitar oss på våra ledare så ordnar sig allt till det bästa! Vi behöver inte kunna allting, vi bara arbetar hårt i sann lutheransk anda i enlighet med vad ideologi, överordnade och experter föreskriver. ”Vi människor är de facto mekaniska kuggar i samhällsmaskineriet”. Det finns kunskapskuggar, ägarkuggar, tjänstemannakuggar, arbetarkuggar. Alla kuggar behövs i arbete för att maskineriet inte skall stoppa. Det fanns yrke och plats för alla människor så länge som ekonomin växte.  I Sverige så blev välfärden den högsta på Jorden under 1970-talet. Vi levde i ett samhälle som var skapat av människor för människor.  Utan så mycket funderingar på annat levande eller allmänt existentiella frågor. Alla hade fullt upp med att uppfylla de materiella målen: Hus, bil, och alla de prylar som slit och slängsamhället  är uppbyggt omkring. Lyckan är att ha mest pengar, pryttlar och mojänger då man dör.  Tillvaron blir ett konkurrensspel mellan människor eller olika intressegrupperingar.  Det materiella och ekonomiska upplevs som det civiliserade samhällets inramade spelplats för lyckan. Vi skapade en ekonomiskt focuserad värld med nya arenor och villkor för lycka och framgång. Människans plats i universum har knappast diskuterats på allvar sedan 1700-talet, den senaste upplysningstiden. Den senaste injiceringen av kunskaper till affärsliv och samhälle. Sedan 1970-talet så pågår en liknande transformering i det allmänna medvetandet.

Immanuel Kant satte den civiliserade människan på en piedestal. Den självmedvetna människan har ett unikt moraliskt värde. Vi förmår att handla, anpassa oss till det allmänna bästa, även om vi inte själva gynnas av det vi gör. Vi förstår att vår existens är beroende av andra människor samt en massa fysiska faktorer , av vilka vi bara kan kontrollera ett fåtal.

Den nya fysiken som har fått kraft i affärsliv och politik innebär att Universum inte är till för människor.  

Universums lagar är möjligen övervägande ordnade och medger förutsägbarhet på olika nivåer där materia-energi växelverkar. Ändå finns mestadels elände och kosmisk fientlighet mot människor i det som kan utläsas av framtiden. I stället för 1950-talet´s dröm om att erövra rymden, så är det kanske bäst att inrikta krafterna på att ta hand om Jorden, bevara planeten som den är.

Jorden, annat levande och människan har interagerat och vuxit tillsammans. Utan varelser med människans förmågor skulle Jorden se helt annorlunda ut.  Inför 2000-talet så har människor lärt sig att hantera materia-energi och rikta krafter av väldiga magnituder. Under 2000-talet så kommer nya mål och kriterier för mänskligt välmående och lycka att framkomma. Det är SÄKERT, så har det alltid varit. Alla generationer har sina föreställningar om lyckan. Under den industriella epoken har högst 20 % av jordens befolkning fått uppleva vardaglig lycka, bostad , kläder och mat på bordet. Lycka för fåtalet har inneburit elände för flertalet i världen.

Macroeländet.

Inom tusen år så finns risker att jordens bana rubbas av  kometer som passerar genom solsystemet. Om fem miljarder år så kommer andromedagalaxen att kollidera med vintergatan. En helt ny galax eller kosmisk verklighet blir resultatet. Om levande kan undkomma denna fusion är faktiskt en intressantare sak för mänskligheten än hur en fusion mellan Saab och GM påverkar börsvärdet på aktierna.  Just nu kanske Jorden befinner sin i sin bästa ålder, 4.4 miljarder år av en existens av 9.56 miljarder år. Mänsklighetens öde är förgängelse, liksom varje enskild levande människas öde är att dö så småningom.

Vi måste tills vidare balansera inom det som biosfären tillåter. Använda nutida existensmedel till att skapa de okända men behövliga livsbetingelserna i framtiden. Under 1950-talet var optimisman stor. Rymden skulle erövras och koloniseras. Numera så inser vi svårigheterna. Om vi måste upprätthålla en livscykel av växter i energilösning så kan vi lika gärna göra det på jorden som i rymden. Vi lever tack vare en underbar balans av syre  i atmosfären samt tillgängliga existensmedel som faller ut våra produktionsmedel och handelssystem. De flesta skulle svara ”pengar” på frågan om vad som gör livet värt att leva.

Penningsystemen har fungerat som instrument för fördelning av det som produktionsmedlen skapar. Under 2000-talet så kommer löner och ersättningssystemen att förnyas till något som vi ännu inte ser skepnaden av. Dessa processer är kraftigt på gång i framsynta företag. Välmående medarbetare presterar cirka 20 ggr mera värde, än frustrerade och missnöjda. Lycka eller flyt uppstår då arbetsuppgifterna är lagom svåra, omväxlande och samtidigt konskvenserna av arbetsinsatserna är observerbara eller mätbara. Fortlöpande mäter man ofta framgång i lön eller makt. Det sättet att värdera är på upphällningen. 60% av högavlönade i USA är beroende av droger eller psykoterapi för att över huvud taget fungera. Dessa Yuppies är exempel på lyckans frånvaro, trots fulländandet av den västerländska drömmen. Stress eller olämpliga arbetsuppgifter gör att livet känns meningslöst, svårt och tungt. Lycka är en bra affär om den går att upprätthålla bland medarbetarna. Det bästa sätten av idag kännetecknas av  explicita rutiner eller ritualer. Bygger på ett bejakande av kunskap samt implementering av existentiella och moraliska ståndpunkter som formar företagskulturen. Under 2000-talet så odlas känslor och kunskap i ett pedagogiskt sammanhang. Inte i skolan utan på jobbet. Jobb och skola integreras.

Macromoralen.

Tyvärr är Kosmos inte styrt av moraliska värden som vi känner igen från någon skola eller kultur vi känner till på Jorden. Det finns inga tecken på att det nyskapas motkrafter till det naturliga sönderfallet och expansionen. I den biologiska utvecklingen så har vissa arter eller individer fått ge vika för att de kvarvarande. De ägde bättre anpassningsförmåga i den yttre verkligheten. Det finns inget som tyder på att macrokosmos har sådana kriterier för sitt varande.  Även om vi  försöker vara lika omänskliga som Kosmos lagar är så  hjälper det inte då galaxer förenas. Det gäller även på jorden. Den biologiska utvecklingen utspelades bland varelser utan självmedvetande. Självmedvetande medför bevakning och moraliska bedömningar av de yttre tingen.

Det civiliserade samhället bygger på ett undertryckande av individens önskningar, till förmån för det allmänna bästa. Det är lätt för missnöjespolitiker att föra fram sitt budskap, det finns alltid intressekonflikter i ett civiliserat samhälle. Kapitalismen har en tendens att förlora kontroll, producera mera än vad kunderna vill ha, med recession och arbetslöshet som följd. Socialismen har en ideologisk slutenhet för information, som leder till andra effekter. Stalin´s undersåtar hyllade ICKE-kunskapen. Vetenskapen, lagar och instutitioner byggdes ur ideologin. Reagerade bara på godkända argument inom ideologin.

Lagarna i Sovjet byggde direkt på den bolchevistiska ideologin. Ideologin ÄR bolchevismens moral.

Demokrati ändrar ideologi  och regelverk då  moralen så kräver. Kunskap bygger moral som formar opinioner. Opinioner kräva nya lagar. Därför tillåter vi inte sterilisering av mentalt störda i Sverige sedan mitten av 1970-talet. Av samma anledning

Just Stalin hade en väldokumenterad ICKE-kunskap om den biologiska utvecklingsläran. Stalin trodde att förvärvade egenskaper överfördes genom biologiskt arv. Flera försökte rätta honom, inom den sovjetiska vetenskapsakademien fanns de rätta kunskaperna om arv och miljö, som numera är bekräftade genom upptäckten av DNA och ännu senare insikter.

Albert Einstein i all ära, men det krävs nya idéer och upptäckter av nya krafter och fenomen i macrokosmos för att livet på jorden skall bestå och utvecklas.

Undan för undan så upptäcks nya fenomen i Universum som gör det mera svårt att förutsäga, mera komplext ordnat. Det ökar våra chanser att finna sätt att överleva. Förutsatt att univerum inte är mera komplext ordnat än livet självt så kan vi gynnas av en, vetenskapligt belagd, ökad komplexitet i de kosmiska sammanhangen. En ökad komplexitet innebär även en hel mängd av nya möjligheter att skapa ordning i kaos. 

Robert Ornstein fortsatte Roger Sperry´s arbete med att kartlägga hjärnans sätt att hantera information och tankar.

Hjärnans och kroppens förmåga till läkning,  den mentala underbyggnaden som gör fenomen som homeopati och akupunktur verksamma, har fått förklaringar som gör dem underkastade  fysikaliska principer.  Tankar kan beskrivas i form av jonkanaler eller potentialvågor, kemisk - elektriska fenomen.

De innersta energiprocesserna i cellerna finns beskrivna på molekylnivå. Adenintrifosfat ATP, är den substans som försörjer cellerna med livskraft.

ATP tillverkas i  mitokondrierna , så mycket som 300 kg/tim ATP omsätts i kroppens celler då den fysiska ansträngningen är stor, som under ett marathonlopp. Då vi vakna är och i vila så omsätts motsvarande en läslampa, 25 W. Det som i grunden driver tillverkningen av ATP finns på subatomär nivå. Det har att göra med protoners förhållningssätt i tidrummet som består av ATP i den cellulära miljön, enligt den dogm som tilldelats nobelpris för sina upptäckter.

Genom matvanor, mental och fysisk träning kan energiomsättning och tankeförmåga ökas med minst 100 ggr. Vi kan lära oss hur vi skall bete oss för att inte glömma det vi lär oss!!  Hur detta i detalj fungerar kommer att föra vetenskapen framåt vad gäller minneslagring och minnesåtkomst. Alla mentala beskrivbara fenomen som uppmärksamhet och matematisk förmåga kräver en kemisk och elektrisk miljö som kan beskrivas allt mera i detalj.

Av den totala energiomsättningen i människokroppen så kräver hjärnan en fjärdedel. Tankar ÄR energi, det går att räkna effekter enligt kända fysikaliska principer och få det att gå ihop. 

Hur många W kostar en plötslig död i familjen i sorgeffekt?

Det är ett exempel på en paradox, en frågeställning som spänner över 4 logiska nivåer och flera verklighetsnivåer. 

Kommunikation är det som håller samman entitet i tankarnas mikrokosmos, får oss att nå samstämmighet i uppfattningar om vardagliga ting och skéenden. Kommunikation skall ses som en formbildande energiform som får oss att bilda värderingar.  Vi mäter opinioner och upplever till mans hur de fluktuerar med vad som framkommer som fakta och omständigheter i gemensamma frågor. Kommunikation är en uråldrig gemenskapsprocess som skapar åsikter och ståndpunkter, substansen i de sociala kontrakt vi låter oss styras av.

Newton observerade äpplets fall och inspirerades att formulera tyngdlagarna. Kommunikationen tjänar till att initiera uppmärksamhet och tankeverksamhet och slutligen skapa de värderingar som gemenskapen vilar på i en social gemenskap.  Liksom myrornas organisation och kommunikation ger myrorna intelligens att bygga stackar, så påskyndar mänsklig kommunikation ett bättre förhållningssätt till omgivningen och varandra.  Då människor levde i jakt och samlarsamhällen var det livsviktigt att handla i samförstånd. Ett missförstånd under en jakt på uroxar ledde gärna till ond bråd död för jägaren. Underlägsenhet i muskelkraft måste övervinnas med mental kraft.  Strategi och taktik diskuterades till alla var överens och införstådda med jaktens regler. Under industrialismen så skapades en ekonomi och en skola som innebar att de som bestämde var experter. Kanske 20 % av befolkningen utbildades i problemlösning och ledarskap. De resterande fick en snäv yrkesutbildning som räckte för de vardagliga arbetsuppgifterna. Kapitalism eller socialism är det samma. De använde samma form av elittänkande i samhällsbyggandet.  Organisationer eller företag byggdes upp enligt kugghjulsmodeller. Där varje individ fyllde en uppgift som skulle vara så enskild och specificerad som möjligt i tiden och rummet.  Taylor gjorde upp ett rörelseschema  på 17 olika drag, vridning, vänsterflytt, högerflytt  etc.. Alla arbetare skulle lära sig det tidsoptimala sättet att förflytta sig själva och de ting man hanterade.  Kommunikation kring dessa principer var förbjudna.  Människan var en kugge i ett stort maskineri där kommunikation var överflödig. De stora sammanhangen var vetenskapliga, kunde upprepas och tillämpas i alla fabriker.  Att människor verkligen kunde känna mening och tillfredställelse med dessa arbeten  beror på att människor kan kommunicera mellan sina olika JAG. Då man ställer upp mål och lyckas förverkliga dessa mål så känner man belöning, tillfredsställelse. Även om målet var att överträffa den förra veckans lön trots att ackordet hade sänkts. Det ger en mental stimulans och mening med arbetet timme för timme, samt en lyckokänsla som bildar stommen av självrespekt då lönekuvertet delades ut.

Kommunikation kan ske på fyra abstraktionsnivåer, varav den fjärde är undermedveten eller andlig.

 Till toppen av denna sida