
Läran om att tänka rätt.
![]()
![]()
Alla våra tankar kopplar till information i DNA eller minne. Komplicerade symbolverk, vår hjärna och nervsystem, skapar tankar och idéer.
Momentet då en ny idé skapas är då signaler från hjärnstammen (våra instinkter) möter signaler från hjärnbarken ( vårt intellekt).
De människor som tänkt RÄTT i det biologiska utvecklingsperspektivet har lämnat de arvsanlag vidare som kännetecknar vår tankeförmåga (nedärvd instinkt).
Sedan minst 10 000 år tillbaka har det vi lär oss under uppväxten -KULTUREN omdanat de mentala egenskaper som mogna människor bär på (vårt intellekt).
Logiken i en svepande definition är de tänkesätt som leder till överlevnad och välmående i nuet kombinerat med en långsiktig balanserad utveckling av samhället.
![]() |
Tänkandet
-- i Jordens Utvecklingsperspektiv
4000 000 000 år |
|
| Ökande Befintlighet | Känslans abstraktionsnivåer. Samverkar med tanke på alla nivåer. | |
|
Materia |
m =
Fysik/Kemi/Fysiologi |
|
| Liv | m & x = Kroppsrörelse/Betéende.(Primitiv kommunikation) | |
| Medvetande | m & x & y
=
Upplevelse |
|
| Sj medvetande. |
m & x & y
& z =
Social relation. |
|
| Självmedvetande människa i ~100 000 år | ||
Information
skapas då kodade variationer registreras av sinnen.
Det
medvetna tänkandets transformeringar (Semiotisk tolkning):
Varseblivning (Perception) Kodad Information (Tecken).
tolkas som
Mening (Konnotation) Kodad Varseblivning ( Förhållningssätt kollektiv).
INOM
Denotation (Avgränsat sammanhang) Kodad Mening (Beteckning subjektiv).
Då
utvärdering av ny information sker så arbetar intellektet med sammanfogning av
fem till sju olika kontextuella ( vetandesammanhang), entitet av abstraktioner
(logiska system), bokstavligen samtidigt.
Teckenlära (Semiotik) är en central del i modern Kommunikationsteori.
Gå till kommunikationen´s abstraktionsnivåer...
![]()
| Information Þ Kodad variation |
I människors upplevelser, liv och tänkande så finns två grundtyper av variationer.
Det
finns ytterligare minst en typ av variation som beskrives med fraktal geometri.
Fraktaler kan beskrivas som ordningar på olika nivåer av helheter markerande
struktur eller form i dynamiska öppna system, exempelvis entitet med gemensamt
ursprung i det naturliga utvecklingsförloppet av liv.
Albert
Einstein ansåg att fysiska föremål alltid kunde uppdelas i diskreta kvanta
och i detta tillstånd kan de passera genom andra solida föremål. Han
ansåg även att tid-rummet hade hål och trodde på förmåga att röra sig
genom tid och rum. För icke genier så förefaller det som om regelverken
förändras radikalt mellan atomär och subatomär fysik. Den tredje typen av
variationer uppfattas som analoga mönster eller former där de förekommer i
naturen eller verkligheten. I den virtuella matematiska strukturen så kan de
förminskas i oändlighet. Detaljer i varje verklighetsnivå kan
ytterligare förstoras och granskas.
| Typ av variation | Formalisering matematik | Exempel |
| Kontinuerlig variation som är full, tät, komplett och oändligt delbar utan luckor. Oavsett hur kontinuerliga variationer förstärks eller granskas i detalj så finns inga hål i kontinuiteten. | Motsvaras i talsystemen av de reella talen. Funktionerna: sin, cos, tan, arcus-, logaritm-, expotential- samt rationella funktioner är kontinuerliga. | Den sammansatta funktionen av två kontinuerliga funktioner är kontinuerlig. |
| Diskontinuerlig variation som är partiell, intermittent, atomär och inte delbar längre än till de enskilda enheter som bildar variationen. Mellan enheterna finns hål eller logiska luckor. | Motsvaras i
talsystemen av de naturliga talen N ,
( positiva tal >0). |
|
| Formkonserverande
variation
förekommer i dynamiska system som utvecklar sig själva över tiden (som liv). Denna typ av variationer eller mönster kännetecknas av att form (representerande stabil ordning) konserveras i mystiska attraktorer, vilka omges av kaos. |
Uttrycks med det komplexa talsystemet C. Dessa variationer bildar mönster (fraktaler), vilka kan observeras genom grafisk plottning av komplexa tal som punkter i talplanet; imaginära tal (y), reella tal (x). Variationer av råvarupriser över tiden visade sig innehålla mystiska attraktorer. | Frekvensen
av jordbävningar då det geografiska området varieras har mystiska
attraktorer. Fraktala geometrier är sådant som sinnen inte medvetet
registrerar. På något
sätt har vi ändå gemensam vetskap om hur vi skall förhålla oss till
omgivningen med spontan handling, men orden saknas.
Vi måste förlita oss på intuition och formkänsla. |
Då man undersöker hur människor trampar upp stigar på offentliga gräsområden i urbana miljöer så väljer man över tiden spontant att gena så att de tidigare stora mönstren återkommer i den mindre skalan. Den omedvetna tanken trampar upp minnesspår på liknande sätt. Liksom i verkligheten (nya promenerande människor) kommer nya tankar in.
Så småningom måste helheten rekonstrueras. (TankeADAPTERING av klass sker, förhållningssätt i den yttre omgivningen.) Gräsområdet sås om för att det ser för eländigt ut, grusgångar anläggs som människor ( tankarna) färdas på. De mönster som gångarna ritar upp är de som bäst tjänar behoven och som människor accepterar att följa. (RESTRIKTIONER i Semiotiken.) ( Observerade Mystiska Attraktorer är poetiskt uttryckt de mönster som accepteras som ordning i en levande, kulturell eller social gemenskap utan att vi är medvetna om ordningen). Med fraktal geometri kan löv, ormbunkar, trädkronor, kustlinjer etc. beskrivas matematiskt. De levande former som utvecklats, exempelvis ett löv eller ett grässtrå är former och strukturer som har betydelse för de metaboliska funktionerna.
Formen av ett löv är utvecklad över miljarder år av naturlig utveckling. Lövets form är en av många faktorer som skapar balans i biotopen och reproduktion, tillväxt eller bevarande av den egna arten. Eklöv är en form av verklighetens mystiska attraktorer. De mekanismer som gör att alla löv på en ek blir likformade varje vår, eller de mekanismer som gör att cellerna i ett mänskligt foster bildar organ, överför nedärvda former, strukturer och benägenheter är kodade med fraktala kodverk. Fraktala kodverk talar om då näsan skall sluta växa i någon dimension exempelvis. Dessa kodverk finns i DNA, som ännu okända ordningar, samt treställiga digitala sekvenser av kodoner. Det vi kallar GEN är sådana sekvenser av kodoner, där både innehåll och position har betydelse. Cirka 1000 kodoner kodar ett specifikt anlag, representeras som en GEN.
Det undermedvetande minnet, (Meta-Meta-Meta-nivå, Instinkt, andlighet), bygger på formkonservetande variationer enligt gällande vetenskapliga dogm.